mums i stormen

Köksfönstret är igensnöat. Jag ser inte ut. Känner mej som en guldfisk i ett jättesmutsigt akvarium. Det spösnöar, som man säger på ren svenska. Det är mjukt och fluffigt och jag bor i en maräng (norrland). Det är snällt. Jag tycker om maräng.

kärlek

Mest efterlängtade jullovet ever!

Älska snö. Älska norrland. Älska julen. Älska livet. Älska SAS. Älska SJ. Älska alla. Älska allt!

åååååhhh, bästa-klassen-skål!

messerschmitt

Okej, alla vet att det finns nikotin i kaffe...

hög på nikotin, Vinslöv och 90 to go

Jag har darrat som ett asplöv hela eftermiddagen. Detta inte på grund av rädsla inför kommande algebratenta. Nej, skakandet orsakades av att Baljan stängdes för i år och överblivet kaffe skänktes bort till behövande studenter. Det visade sej att jag var ruskigt behövande och drack fyra koppar. Överdos. Kanske. Man måste ju profitera, som det heter på svenska. Fast det gör det ju rakt inte...

Jag är förvirrad. Fast mest glad. Framförallt för att algebran nästan är över och att jag mot alla odds överlevt en hel termin på civilingenjör. 10 % avklarat, 90 to go. Jag kommer vara utexad innan jag vet ordet av.

Och by the way. Man måste bara älska julen!! Är lite less på Vinslöv och diverse trakasserier, men det är sånt man får ta.

survival of the fittest

Idag har jag gjort staden, och mitt i julshoppingen blev jag dessutom smått påtvingad att iaktta julstressens inverkan på människan.

Folk snudd på slåss för att komma fram till potentiella klappar, och kö blir plötsligt väldigt relativt. Vad är uppe med att alla blir monster i julhandeln? Den trevliga svenska "jag skiter fullständigt i dej och ditt skittråkiga liv"-mentaliteten blir om möjligt ändå mer framträdande i dessa tider.

Nu är alla klappar köpta för min del, och krigandet är över för i år. Victory!

Vuxenpoäng.com - Hur vuxen är du egentligen?

Din ålder borde vara 26.3 enligt Sveriges Vuxenpoängsstyrelse.

Kul att jag gjorde samma test för ett år sedan och då tyckte testet att jag var 33.2. Regression!!

Hajmalsfilé/Pangasisus

Hajmal, även kallad Pangasisus, lever vild i Mekongfloden i Vietnam.

Med anledning av den goda smaken är fisken mycket populär i hela världen. Fisken odlas även i anslutning till floden för att möta efterfrågan.

I ca 8 månader föds fisken upp. Därefter hämtar båtar med bassänger i botten fisken levande till fabriken för filetering och paketering.

Fiskköttet är saftigt, magert, vitt och har god smak.

Kan dessutom inhandlas för en spottstyver på Willys!

Jag sitter i detta nu och hoppas att det där med att man blir smart av att äta fisk stämmer, och att det dessutom verkar inom fyra dagar. För det är ju helt ovärt att vara smart på jullovet. Slöseri med resurser. Bara onödigt.

det ska vara algebra ,och den ska vara linjär

ON-baser hit och dit, ortogonala projektioner, least square solutions och massa andra galna engelska termer som jag bara inte kunde bry mej mindre om. Och kom för bövelen ihåg:

Don´t ask;
What is a vector space?? What does a vector space look like?

Ask;
How do I know if something is a vector space?

Detta är dessutom oväsentligt, då MAI tycker att det är onödigt att lära sej 10 axiom till tentan. Anna tycker då att det är sjukt onödigt att hon våndats över detta in the first place. Anna är dock glad att hon slipper plugga in de 10 axiomen. Anna är kluven.

Ps. Kul att stavningskontrollen ogillade hälften av orden i det här inlägget. Stavningskontrollen har snälla referensramar...

du sitter på en stubbe i skogen, vad göra?

Life is demanding, without understanding. Nu är det bara att köra, ända in planket. En tenta avklarad, one to go.

Snart jullov!!

slutspurten

Glad som en räka, trött som ett ägg. Gud vad jag behöver jullov! (Kan vara så att vi stekte projektet btw)

konsekvensanalys

Är det tänkt att man ska lägga halva sitt liv på CM? Det kanske kan vara en bra sak att göra. Det lär visa sej. Jag väntar med spänning på att något ska uppenbara sej. (Preferably någonting lite mindre smärtsamt än att cykla in i en stenmur) Bring it!

tenta of doom

Okej, det finns nätter. Det är i alla fall vad jag försöker intala mej själv. Tror att alla I-ettor, med mej, har negligerat och grovt underskattat vidden av kommande ekonomitenta.

"Bara plugg, bara plugg bara massor utav plugg"

ett uppvaknande

Det finns ej heller ord för att beskriva hur korkat det är att cykla, head first, in i en stenmur.

Nu är det dags att sluta svära på riktigt. Han kunde inte ha sagt det mer tydligt än att köra in mitt huvud i kyrkogårdsmuren i 200 knyck.

Ska lägga in en annons på blocket "Avlatsbrev köpes. Price is no matter".

panik

Det finns inga ord för att beskriva envariabelanalys. Stejna tycker att det är roligt. Stejna kommer från Östergötland. Det förklarar saken...

juletid, stilla ro och frid

Julklappar är överskattat, men onekligen trevligt. Kanske måste omprioritera lite. Min tidigare julklappsinhandlingstradition (att handla allt den 23:e) faller lite i år eftersom jag har tenta den 22:a och reser den 23:e. Inget ont emot Arlanda, men julklappar vill man helst inhandla någon annan stans.

Jul är ändå bara ett av kapitalismens bättre påfund. Att den sedan råkar infalla i samband med Jesu födelse är bara lite av en bonus. Att Jesus dessutom lyckades födas sjukt lägligt precis då man som mest behöver en högtid och i samband med att man tidigare i den fornnordiska tron firade midvinterblot, är lite av ett mirakel.

Jag har för övrigt julpyntat. Jag ligger alltså back 30 minuter på mina 26 timmars pluggande idag. Attans!

Slutligen vill jag tacka Spotify för fina jullåtar, och Kajsa för hittande av fina jullåtar.

tager du taggen till din äkta make att älska i nöd och lust?

Nu är det skola som gäller. Jag planerar att lägga ca 26 timmar om dygnet fram till jullovet. Det kommer att garantera trötthet, trötthet och jättemycket trötthet. Däremot finns inga garantier för att klara de förpåskade tentorna. Det är bara att tagga. Jag är taggad! Jag är sjukt taggad!

Men vänta här nu lite... Det är ju någon briljant person som valt att lägga envariabeltentan under omtenta-p! Det finns inget jullov. Woho! Det är bara att tagga. Jag är taggad! Jag är sjukt taggad!

det är fan inte ens en ordlek längre...

Jag har ålderskris!

aaaoouutch

Träningsvärken är obeskrivlig. Man ska inte rida som om man är vältränad när man inte är det.

skellefteå, I came back to you

Intressant att vara tillbaka i Skellefteå. Växthuseffekten har jobbat på bra i år och därav är marken snöfri och temperaturen klart behaglig. Mer freoner till folket!

Hur som helst. Balderskolan står kvar, även om vissa delar var avspärrade på grund av röksanering. Detta ledde till pekulära situationer och att jag tvingades gå genom BF-korridoren. Över min döda kropp, trodde jag. Ack så fel jag hade. Är man missionär så är man... Det visade sej dessutom att jag valde att känna en hel del 91:or. Och eftersom alla SUS:are går natur, teknik eller musik, så valde de att vara överrepresenterade i mina missionsklasser. Mys.

Nu ska jag bege mej till stallet för att undersöka om ridning är som cykling. Det var ju ett tag sedan nu. Jag är lite livrädd... Mycket livrädd.

hem ljuva hem

Ack norrland du sköna. Här kommer jag!

(Alla vet att Skellefteå ligger på kalfjället)

lilla jag, lilla jag

Det här kommer aldrig att fungera...

Nämen, nämen! Jag vara smidig som en.... glad student?

in i dimman

Impregnerade mina skor. Kept the balkongdörr öppen i en timme, sedan uthärdade jag inte längre kylan. Börjar bli lite light headed.

skunkunge

Dessutom glömde jag bort min stackars pappas födelsedag. Skam över mej, skam över min ko! Gud så pinsamt. Jag måste styra upp mitt liv, det räcker ju tydligen inte att skriva upp saker i både mobilen och kalendern.

den här dagen, alltså den här dagen

Två roliga saker hände idag.

Rolig sak nr 1: Jag gick på föreläsningen kl 08.00 i morse.
Rolig sak nr 2: Jag gick på föreläsningen kl 08.00 i morse.

Det blir inte mycket bättre än såhär!

uttalsproblemen eskalerar

Jag har jobbat stenhårt, varje dag sedan ankomsten till Linköping, på mina iiiiii:n. Jag har gjort allt som står i min makt för att få till den perfekta Lidingö-överklass-känslan. I nuläget överväger jag att ge upp och inse att jag helt enkelt inte är, och ej heller någonsin kommer att bli, liiiite fiiiinare.

Igår var botten nådd. Mina iiii:n lät som en galen översvämningsmygga, och nu är det allmänt känt att jag tydligen ensam går i klass bzzzzz bzzzzz 1b.

Attans rumpnisse! (Jag har för övrigt slutat svära. Med varierande framgång.)

dagens citat

"Man ska ägna sej åt det man är bra på"

tema, tackfest, myror

Orka tema?? Jag vet inte ens vad en redneck är för nåt. Det ryktas att det har med bomullsodlandet att göra, men var det inte slavarna som skördade bomullen? Jag känner mej förvirrad. Hur som helst så har jag idag inhandlat redneckmässig skjorta på myrorna för 45 svenska kronor. Väl investerade pengar, förhoppningsvis.

Imorgon är det hög tid för dra´t i spa´t-jobbarnas tackfest. Det kommer bli årets bästa fest! Det har varit många "årets bästa fest" hittills. Tagga tagga tagga!

missionären

Hemresan betald av universitetet. Maximal vinst, minimal insats. Älska köttbullemissionering!

rättelse

Det har tydligen uppstått viss förvirring. Jag har inte renoverat min lägenhet. Min lägenhet är snäll och har aldrig innehållit fakefuru. Den renoverade lägenheten tillhör Glenn. Den var inte snäll, och valde att framkalla illamående/lårkaka. Nu är den fin. Fint är bra.

jag kan se saker!

vänta!

Det finns en positiv nyhet! Jag ska till Tornby för att hämta mina glasögon för fem minuter sedan. Sweet!

nuuuuuu spårar det

Okej, allt spårar ur.

Vaccinet var dumt och gav mej feber. Resultat - Däckad i 24 h. Tack western medicine! Jag som hade hoppats på snällare biverkningar såsom "lite ont i armen" alternativt "inga biverkningar alls". Tur att man har tur, osv. Detta leder oavkortat till att jag ligger så långt efter fas i alla mattekurser att fas känns lite som en utopi. Och i ekonomin... Dvs, i alla kurser. Fan.

Mathållningen består till 90% av havregrynsgröt, vilket kan vara det godaste världen har skapat. Märk väl ironin.

I helgen har jag dessutom målat 30 kvadratmeter vägg, vilket är lite mer än halva lägenheten som är 44 kvadrat. För visst är det så man räknar? Nej, attans! Färgen tog slut. Det var inte så man räknade. Tur att vi ska bli ingenjörer...

Hur som helst. Det blev sjukt fint. Vilken insats vi har gjort! För att citera Simon i "Simon och Thomas"; "Swedes love furu, I hate furu!". Han har så rätt, så rätt. Fakefuru är dessutom om möjligt sämre än vanlig furu. Jag ville spy. Det gjorde jag inte. Däremot valde jag att hälla en halvliter färg i mitt hår, som nu efter tredje tvättningen nästan är borta. Vattenlöslig, my ass!

Det går bra nu.

what!?

Jag känner mej lurad! Det visade sej att man inte alls är immun for life. Vilket hyckleri!

sweet

Nu är jag officiellt vaccinerad mot svininfluensan. Puuh! Nu måste jag bara klara mej i två veckor till, sen är jag immun for life. Sug på den!




Ingen kö var det heller, och vårdcentralen ligger endast ett stenkast från min bostad. Detta minimerade min tidsslösning till ynka 10 minuter. Nu är det bara att invänta eventuella biverkningar.

fröken annas känsla för... nej, helt enkelt bara fröken annas känsla

Jag har en tendens att behöva lite mer hjälp med envariabeln än alla andra tillsammans. Detta tillsammans med min snudd på sjukliga frispråkighet har lett många roliga händelser i klassrummet.

Den absoluta höjdpunkten hittills var under gårdagens lektion.

Anna; Magnus hjälp mej, det här är ju uppgiften of doom!
Magnus; Vad säger du, är uppgiften dum?
Anna; Hmm, jaa. Vi kan väl säga att det var det jag sa.
Klassen; HAHAHAHAHAHA
Magnus; Eller vaddå? Vad sa du egentligen?
Anna; Uppgiften of doom.
Magnus; Jaha.. of doom sa du... (alla med någon typ av känsla för personkänning kan i detta läge uttyda hur Magnus tänker "gör minnesanteckning om att slå upp of doom")

En annan rolig incident skedde tidigare i veckan.

Jag väljer att i panik utbrista; Aaaaaaaaah, jag hatar MAI!! Varpå Magnus väljer att svara; Jag är MAI.

För er som inte är insatta i studentspråket måste förtydligas att MAI står för Matematiska Institutionen, vilket är helt synonymt med: behåller gärna tentapoäng för sej själva...

take that

Det är november. Så otroligt jättemycket november det är. Vilken otroligt rolig månad. Älska november.

en ny era

Glasögonen fixade. Jag kommer se så sjukt bra! Men det viktigaste är ju ändå alltid att man ser bra ut...

Undret kan komma att ske redan nästa vecka. Brace yourselves.

along came stitch

Som jag har krigat för den blåa utstyrseln!
Tyvärr utan framgång...


Och kom ihåg. CM ser dej... alltid!

Till och med när du cyklar runt i

toga mitt i natten.

den där envariabeln

Kommer att bli min död... Dags att ta itu med den där delen om derivata, h går mot noll osv, som jag borde ha lärt mej under gymnasiets matte C. I stället ägnade jag då 98 % av lektionstiden till att rita roliga bilder på när h var ute och spatserade på sin långa, men ack så viktiga, vandring mot noll. Oftast hade h fina skor med prickar på och ett stort leende. Jag vill också ha fina skor och ett stort leende. Och de där förpåskade glasögonen, så att jag har någon chans att se vad som skrivs på föreläsningarna. Kan vara lite av en förutsättning om jag inte vill sjunka hand i hand med envarren.

och på den sjunde dagen...

Ska man ta igen allt det som man inte hunnit göra under veckan. För visst är det så det står skrivet?

Grädden på moroten, som det heter på rikskorrektiska, är att det man inte "hunnit" göra tidigare under veckan främst och alltsom oftast består av städning, pluggning, diskning och tvättning.

Älska söndagar. För på den sjunde dagen vilar man!

dra´t i spa´t

För vi har vårat glada barnasinne kvar!
Säg har ni erat glada barnasinne kvar!?

synförmåga - inte okej

Det visade sej att jag ser precis så lite som jag trodde. Det blir glasögon för hela slanten (CSN, tack för ert bidrag). Hur som helst. Jag har förhoppningar om att se sjukt intellektuell ut.

kolmårdstroll

Jag ser fram emot att börja prata Össsccchhhössscka på riktigt. Det blir inge wajwaj om man har en ful dialekt.

Lyssna och njut...
http://www.youtube.com/watch?v=BP3SKShB7d0

fram med paraplyet!

det kallas nolle-p



vi snackar ost och vin-sittning


CM. läskigt nollan


inte utan min ölsejdel!

nathalie stod för stylingen

alla heter glenn i göteborg

vi kämpade tappert, kom inte ända fram

(kan bero på att taggen var på fel lag...)

nollecidern, cred till CM för etikettbyte

toga är majestätiskt, och nästan fint

eftersläpp, lustan . anna - style by nathalie

jag och johanna på lunchtävling

åter på banan

Jag lovar och svär (även om det är fult och onödigt att svära) att jag härmed ska försöka skaka lite liv i den här ack så döda bloggen. Inga stordåd utlovas, dock hoppas jag att uppdateringarna kommer att dugga lite mer tätt framöver.

Bildregnet som utlovades för så länge sedan att till och med gud har glömt, kommer snarast att dimpa ner.

Annars vill jag bara hälsa mej själv välkommen tillbaka till bloggen. Och jag tackar också ödmjukast för välkomnandet, å mina egna vägnar.

status; död säl

Jag tror tametusan att jag fått den förpåskade grissjukan. Jag är förkyld till tänderna, och imorgon är det the dugga of doom. Kan inte bli mycket bättre än såhär.

fiiiint ska det vara

Je suis the grand retard du monde. Synd att min engelska väljer att vara irländsk och min franska schweizisk med valais-dialekt. Har idag insett att här på Linköpings Universitet talar vi fiiin engelska och fiiiin franska. Iii är ett försök att illustrera den Lidingödialekt som väljer att sprida sej i klassen. Dvs. fiiiin svenska.

Jag är från Norrland. Jag vet ingenting.

snart smäller det

När, alternativt om, jag överlever nolle-p utlovas bildregn. Just nu prioriteras andra mer livsuppehållande saker såsom ätning och sovning.

nolle-p

Mat - nej
Sömn - nej
Fest - ja
Matte - ja
Mer matte - ja

Trött som en död säl, sliten som nåt väldigt slitet men glad som en räka! Det är hur kul som helst att vara nolla. Om det bara blir något så när lika roligt att vara student, så kommer de här fem åren att gå sjukt fort. Jag är taggad till de här.. tänderna!

finanskris?

Grattis Ingvar, du kommer att ha råd med utlandssemestern i år!

Jag kommer nämligen att spendera många slantar på IKEA framöver...

annars går det alltid bra med ett spännband

Då var första etappen avklarad. Släpvagnen höll hela vägen, och framförallt, min och mammas packning av släpvagnen höll hela vägen. Ära och berömmelse till oss.

Jag befinner mej i nuläget i Umeå, och på tisdag beger vi oss med full bil ut på etapp nummer två. Denna färd kommer att ta oss ner till Stockholm, där vi övernattar för att sedan på onsdag bege oss vidare till Linköping.

Väl i Linköping väntar tjejfika med Iris (jag längtar redan), och spännande pusselläggning med diverse prylar i diverse förråd som visar sej inte existera (jag längtar inte jättemycket). På torsdag är det upprop, och nolle-p kör igång med full kraft.

Jag inser nu hur otroligt mycket jag älskar att vara i god tid. Jag kommer alltså till staden (som jag för övrigt aldrig i mitt liv tidigare har besökt) uppskattningsvis en timme innan fikat börjar. Sen kommer allt gå i motsatsen till ultra-rapid, och innan jag vet ordet av är jag utexaminerad, intellektuell och ingenjör. Det kommer bli kanon!

packa pappas kappsäck

Jag har flyttat fantastiskt många gånger i mitt liv. Jag har dock aldrig tidigare varit direkt ansvarig för ihoppackandet av saker. Nu kan jag bara konstatera att mina föräldrar ska ha en stor eloge för alla de gånger de dragit fram kartongerna från Peppes Express och börjat slå in porslinet i tidningspapper.

Jag ska flytta in i en etta på 27 kvadrat. Vi snackar alltså small scale-flytt. Högalidsgatan var huge scale. Som sagt, all heder till mamma och pappa.

Och tacka gudarna för att några lämningar från Peppes Express fortfarande stod kvar i vår källare.

schweiz

Hur mycket saknar jag inte det här?

20

Hejdå hoppborg, sockervadd, mörkerkull och annat trevligt som hör barndomen till. Hej och välkommen till vuxenlivet.

I present fick jag blomstercheckar och en vinflaska. Det säger allt. Att jag dessutom fick en hel del trevliga presenter utöver de riktiga medelåldersgåvorna, bortser vi i skrivande stund ifrån för att historien då blir så mycket bättre.

Brödkorg - check. Dörrmatta - check. Stavmixer - check. Jag är så redo!

livet i skogen

Jag älskar inlandet! Det regnar som aldrig förr och yr.no har utfärdat en klass1-varning om galet regn på min födelsedag. Folk i allmänhet går runt i skoteroverall mitt i sommaren och ser ut att tänka; Vars är min skoter!? Och dessutom hade de inte surströmming på Konsum. Livet är över.

En liten ljusglimt är dock att jag lyckats få igång morfars trådlösa internet i Björknäs, så nu kan jag surfa in på yr.no och se eventuella försämringar. (För bättre lär det ju knappast bli.)

För övrigt gillar jag folk som använder sej av uttrycket "surfa in". Dagens applåd till er.

linköping

Paniken har spridit sej flera gånger om gällande bostad, men nu ser mina framtida boendeutsikter en gnutta godare ut. Tiden jag kommer att behöva campa, alternativt bo på gatan, har nu reducerats till två veckor.

Drabantgatan 22B here I come!

För övrigt har jag en känsla av att gul overall kommer att passa mej som hand i handske. Jag längtar redan.

party on

Omfryst och överkörd av en lastbil. I nuläget förkyld som ett troll. Annars allt väl.

man ska vara glad för det lilla

Men nu har det hänt något stort! Det har visat sej att the one and only Ingemar Unge har en blogg. Det kan vara det bästa som hänt i år. Lyckan är gjord!

http://www.vi-tidningen.se/blogg/ingemar_unge

Läs. Begrunda. Njut.

uppdatering

Min föroreningsperiod är över, och det är tur att vi jobbar i lag och att vissa parter väljer att kompensera genom att äta mungbönor. Nu ska jag försöka hålla mej i Sverige under överskådlig framtid, vad det nu ska betyda.

inom kort

Kan ibland vara fruktansvärt långt borta. I det här fallet visade sej inom kort vara just idag.

Jag har kommit fram till att bloggen kommer att finnas kvar, men uppdateringen kommer bli i klass med mina vänners mindre uppdaterade bloggar. Skam över mej, skam över min ko!

Hur som helst så kommer mitt liv troligtvis bli sjukt intressant till hösten, då jag planerar att börja studera och bli våldsamt intellektuell.

Bloggen går en osäker framtid till möstes. Sista ordet är dock ännu inte sagt. Besked kommer inom kort.

ett skifte i livet

Det har varit bra. Till och med mycket bra. Ibland har man tur.

Lite som en god vän till mej brukar säga. Nu har det gått så bra på sista tiden att jag definitivt kommer drabbas av otur snart. Lite som att man har en pott av tur hos gudarna, och när man överdisponerat sin tur kommer obenhörligen oturen och knackar på dörren.

Men så negativ är inte jag. Nej, nej. Livet har bara börjat! Studentliv, travar med skitig disk och vilse i Ryd nästa. Det kommer bli kanon.

blott en dag

Imorgon är sista dagen med gänget. Stackars stackars mej. Idag när vi åt middag berättade vi för barnen att imorgon är sista dagen jag kommer att vara här. Will började gråta, vilket resulterade i att Anna också började gråta. Stackars stackars mej.

Kloka ord av en annan Anna; "Det är lite som att vänta på domedagen..."

Don´t cry because it´s over. Smile because it happened! Eller hur Linnéa?

jag vara brilljant fotograf

glassen, vädret, tiden

De schweiziska vädergudarna för just nu en massiv kampanj för att jag bittert ska ångra att jag lämnar landet. Solen skiner som aldrig förr och termometern stannar på 34 grader.

Nu har jag ätit min sista glass i Sion. Det känns lite surt faktiskt.

Rosie har åkt hem, och två dagar går alldeles för fort förbi.

slott, regn, trött som ett ägg

Hemma igen. Det är som min mamma sa; Man kan inte beskylla de fattiga katolikerna för att de är avundsjuka på de pissrika protestanterna. Både far- och morföräldrarna bor i hus av kalibern slott möter någonting dyrt från Antikrundan. Har aldrig varit med om dess like. Annars måste jag säga att jag är sjukt imponerad av det Nordirländska vädret som, även om de själva påstår att det regnar heela tiden, faktiskt höll sig hyfsat torrt så när som på en väldigt blöt grillning.

Nu snackar vi verkligen upploppet för övrigt. Tre dagar kvar, och sen är det över. Efter en dags resande är jag nu så trött att jag håller på att spy. Därav ingen novell om övriga upplevelser under veckan. Men den som lever får se.

ireland, ireland

There are sunny spells, fast de ar inte manga. Just nu befinner jag mej i de rika farforaldrarnas mansion. Huset ar inte av denna varlden och over tre hundra ar gammalt.

Jag tror att jag gillar Northern Ireland after all.

Jag later for ovrigt som en infoding. Tror att det kan vara en nackdel.

semester

Nordirland. Åter 25/5.

allting kan gå itu

Men din bil kan gå i tusen bitar. Det positiva är att det inte var jag som hade sönder den! Tacka gudarna för det.

det går som på räls

Snart får jag inte profitera mer på den fantastiska schweiziska kollektivtrafiken. Man kan ställa klockan efter de där tågen.

Det är annat än de svenska tågen det! Högspänningsledningar faller ner, och allmänt kaos bryter ut. Resultat - Tre timmars försening. Det snöade på rälsen. Resultat - Hela jävla tågtrafiken stannar i tre dygn. Det blir rent inget av att åka tåg i Sverige något mer. Man blir snabbt bortskämd med saker som fungerar.

det är över

Sista franskan är avklarad. Känns lite som ett skifte i livet. Min fransklärare valde att överösa mej med beröm, kanske mest för att hon aldrig kommer att se mej igen, men i alla fall. Man vill ju gärna tro att man är geniet.

För övrigt så hände det idag igen. Jag träffade en au pair från USA, och hon trodde direkt att jag var från Irland. Jag som hade så fin dialekt innan den här förpåskade förvirringen!

"Your accent is specific to New York State, the Great Lakes Area, and Western New England."

Bara för att facebooktesternas ord är lag. Not so much anymore though.

hela kostcirkeln

Det här var för övrigt min standardlunch under hela vintern. Det är ett under att jag inte rullar fram.

regnet det bara öser ner

Brittisk väderleksrapport har en förmåga att beskriva regn med många fina ord. Långtidsprognosen spår för nästa vecka, ihållande regn med regnskurar, fritt översatt. Dessutom ska det tydligen bli regn, duggregn, vanligt regn, spöregn och övrigt regn. Jag längtar redan. Har packat regnjackan, känns essentiellt om något.

Ireland, Ireland. Together standing tall. Shoulder to shoulder, we answer Irelands call.

nedräkningen har börjat

Just nu lutar backen åt ett bra håll. Har fortfarande inte kommit fram till om den bra lutningen är uppför eller nerför dock. Hur vill man att det ska luta egentligen?

För övrigt så är det nu bara två veckor kvar tills jag åker hem till Sverige. Tack, jag vet att ni alla har längtat sjukt mycket.

politiken

Jag har alltid haft ett mycket gott, på gränsen till läskigt gott, förhållande till Debatt. På senaste tiden har intresset dock eskalerat så till den milda grad att jag nu, utan tvekan, helt klart kan tala om ett beroende.

Ändå mer skrämmande är att jag, inte alltför sällan, upptäcker att jag sitter och nickar instämmande när Moderaterna sågar Sossar till träflis. Vad är det som händer? Jag trodde att jag var en sån där god människa. Fast det kanske bara var min kommunistiska? uppfostran som nu, vid 19 års ålder, börjar falna bort. En annan teori är att Mona kan konvertera vem som helst till Moderat.

Hur som helst. Måste snart bestämma mej huruvida jag är en god människa eller ej. Kommer bli mycket intressant. Frågan är om man kan springa ifrån sin barndoms inpräntade moral. Det tål att ses.

mysteriet på greveholm

Det har slagit över. Jag har gått och blivit kulturell på äldre dar. Eller jaa, i alla fall sedan skidsäsongen tog slut. En jädrans massa gammsten har det blivit, och jag mår smått konstigt i själen. Känns som att jag blivit vuxen på riktigt. Nu fattas bara kaffe och engelsk konfekt.

som vi har väntat

jag kryper till korset

De intellektuella inläggen lyser med sin frånvaro. Detta kan jag enbart beklaga. Inspirationen, kom till mej! Jag hoppas kunna slänga in en liten notis om EU-parlamentsvalet under veckan. Måste bara se till att skaffa mej en åsikt först. Just nu lutar det åt Gudrun. Och nej, inte hon i lustgården.

För tilllfället har min blogg alltså förvandlats till en banal resadagbok, helt utan substantiellt innehåll. Håll till godo. Vi hoppas alla på bättring.

min pärla

quel week-end

Franskan, franskan. Det går uppenbarligen ganska bra utan Gin Tonic också. Kanske inte lika bra dock.

Hur som helst. Det var jättetrevligt att träffa släkten! Det händer ju inte varje dag.

För övrigt så har jag läst ut Tusen Strålande Solar nu. Gråt, och mycket eftertanke. Sicken tur att man föddes i Sverige. Jag känner mej inte too big on kejsarsnitt utan bedövning.

italien

Det var en underbar semester. Camogli skulle jag gärna återse.

årstider

grattis edmund 3 år!

Min lilla monkey har gått och fyllt tre år. Prata kan han fortfarande inte, men det gör inte så mycket. Han väger upp det bra med att vara sjukt söt i tigerdräkt.

elektroniken

Hej alla ni tre personer som någonsin kommenterat på min blogg! Om ni anade en bitter underton i föregående uttalande, så hade ni alldeles rätt. Fast nej, jag är inte bitter. Blondinbella får 376 kommentarer för att hon lägger upp en bild på sin lunch, men nej jag är inte bitter!

Hur som helst. De kommentarer jag faktiskt fått har antingen antytt att jag ska sluta klaga, eller så har kontentan varit; lägg upp fler bilder, annars läser vi Blondinbella i stället!

Tyvärr har jag inte kunnat göra någonting åt either of these complaints, eftersom jag är snudd på pessimistkonsult och min telefon har valt att inte vara kompatibel med min dator. Den goda nyheten är att min telefon på ett mirakulöst sätt tillfrisknat, så nu kan ni se fram emot bildregn framöver. Fyra månader av ytterst sporadiskt fotograferande har ändå resulterat i ett antal bilder, som jag nu lovar att dela med mej av.

undantaget som bekräftar regeln

"Mygg som dansar i svärmar över buskar eller träd sticks inte. Som regel hör de till gruppen mygg som inte sticker. Annars rör det sig om hanmygg som inte suger blod."

Jomen, det stämmer säkert. På alla ställen förutom i Björknäs. Där dansar alla myggor i svärmar. Sticks gör de också, det vill jag lova.

Informationen hämtad från huddoktor.com

sommar, sommar, sommar

För tre veckor sedan åkte jag skidor för sista gången för säsongen. Det var full snöstorm, och jag var absolut den enda personen som var tillräckligt galen för att bege mej ut i backarna.

Idag är det så långt ifrån snöstorm man kan komma. Inte ett moln finns att skåda på himlen, och värmen är inte av svenska mått. Dagen hittills har spenderats med solskyddsfaktor 30, en god bok, och ett stort glas vatten i en solstol i trädgården. Trots barnsolkräm, tror jag att min hud försöker säga att den fått tillräckligt med sol för idag. Fyra nyanser av rött, för att vara exakt. Men det ska nog lösa sej. När jag vaknar imorgon kommer jag vara brun som ett ägg, om de övre makterna är med mej.

med gråten i halsen och 20 kilo övervikt

Mina små barn! Känns lite som Sophie´s Choice att tvingas åka ifrån dem. Det kommer bli gråt och tandagnissla och andra otrevligheter.

Edmund vaknade mitt i natten och kom och la sej i min säng. Kunde bara inte köra bort honom. I huvudet ekade "tre veckor kvar, tre veckor kvar".

Allting har ett slut. Inte ens sagorna slutar lyckligt varje gång. Tar jag mej hem med mina uppskattningsvis 20 kilo övervikt, så kan jag ju skratta mej lycklig över någonting i alla fall.

ändrade planer

Jag tror att jag har världens snällaste värdfamilj. Jag insåg att på grund av stundande Italienresa kommer jag inte hinna träffa släkten något mer innan regnet kommer ösa över mej på Nordirland. Efter denna insikt följde febril tankeverksamhet. Vad göra? Jag pusslade och pusslade, men nuförtiden har jag en tendens att ha otur när jag tänker, vilket ledde till dåligt resultat av tänkandet. Detta dåliga tankeresultat kan komma att vara en nackdel till hösten när tänkandet med all sannolikhet kommer behöva överträffa sej självt.

Hur som helst. Andra tänker snabbare och kom fram till att Italien kanske inte var så viktigt after all. Resultat - Familjen åker, jag stannar i Schweiz. Lausanne here I come, och tacka vet jag familjen Pannell!

danke

I förrgår bjöd jag helt fräckt in mej hos Anna i Brigg, och igår bar det av till den tyskspråkiga delen. Bara läskigt. Schweizertyskan alltså. Annars hade vi hur kul som helst, och det var jätteroligt att träffa Anna en gång till innan vi båda åker hem.

Vi snackar alltså i detta nu exakt 17 dagar tills jag beger mej till Nordirland. Känns lite som att nedräkningen har börjat. Paniken sprider sej, och snart är jag hemma i Svedala igen. Not for long though, om inte den där grissjukan kommer och sätter käppar i hjulet!

do you know the time?

Så var det det här med tiden igen. Jag hör min pappas röst i huvudet som skanderar; "Alla har 24 timmar på ett dygn", och "Ska man få någonting gjort så ska man göra det på morgonen".

Jag har fatalt misslyckats på två punkter i livet. Den ena är lokalsinne, och den andra är tidsuppfattning. En kombination som inte är att rekommendera. Resultat - Jag är sen och jag hittar inte.

Hur som helst. Tiden räcker inte till, och snart åker jag hem. Måste styra vissa saker innan, och så är det bara. Oavsett om jag hittar dit eller inte.

vad hände?

Vänta här nu. Det här måste alltså vara aprilväder med stort a. Igår låg jag i en solstol endast iförd bikini. Idag snöar det katter och hundar, för att uttrycka sej korrekt? Ursäkta mej, men det är för mycket till och med för människor utan reumatism eller annan skit. Jaa, för att uttrycka sej korrekt.

Hur som helst. Regnets förlovade land Brittiska öarna, närmare bestämt Nordirland, är bara tre veckor bort. Stockholm bara fyra veckor bort, och därefter befinner jag mej utan jag vet ordet av på Mallorca. Detta innebär i runda slängar sex, jaa jag sa sex, flygresor inom loppet av två veckor. Min föroreningskvot kommer vara fylld för resten av livet, och jag känner hur regnskogen dör i mina armar. Förlåt Kongo. Förlåt världen. Förlåt Matilda.

nunnor kan man inte lita på!

På väg hem från Italien inträffade något ytterst märkligt. Det närmade sej lunchtid, och vi bestämde oss att genast svänga av autostradan för att hitta ett bra lunchhak. Problemet var bara att tre tusen andra människor också vid samma tidpunkt tänkt exakt samma tanke. Detta resulterade i att vi fann oss själva tillsammans med de tre tusen andra människorna inne på världens minsta restaurang.

Jag valde att placera mej i ett hörn framför en dryckesautomat, för att där vakta den bärbara datorn som obönhörligt krävde laddning. In i restaurangen kommer ett dussin nunnor. Missförstå mej inte nu, jag har inget emot kvinnor av gud. För er som suttit i väntans tider efter en poäng, har väntat länge nog vid det här laget. Det roliga i kråksången var hur som helst att en av nunnorna tydligen inte fått tillräckligt med cola i klostret och valde på grund av detta att kasta sej mot dryckesautomaten. Jag flög som en vante med datorn i högsta hugg. Hon sa inte ens förlåt. Nunnor kan man inte lita på!

prego

Den glada nyheten är att jag spenderat helgen i Italien. Närmare bestämt i Camogli, eller liknande. Medelhavet var medelvarmt, vilket om man kommer från norrland, inte är speciellt kallt. Boviken har en tendens att aldrig ens komma upp i medelvarmt, vilket leder till domningar och övrigt lidande.

Mitt enda problem i nuläget är att vi ser ut att åka nästa helg också. Detta betyder att jag efter det bara har två "helger" på mej att göra viktiga inplanerade saker för tre helger! Mamma Mia, here I go again med tidsplaneringen. Snacka om I-landsproblem för övrigt. Man ska inte klaga. Även om livet är sjukt hårt ibland.

frågestund

Då var det dags för den obligatoriska bloggfrågestunden. Fråga vad ni vill, men ni kan ju se er i stjärnorna om att få svar.

Vad är uppe med att alla bloggare väljer att tro att folk på riktigt är intresserade av deras skostorlek/BMI/barndomstrauman?

Och för alla er som undrade. Nej, jag vet inte hur mycket mitt hår väger. Vilken besvikelse.

det är körigt för överheten

Nu är skidsäsongen över. På riktigt. Det känns som att förlora en vän, minst sagt. Vad jag nu ska ta mej till med min lediga tid är en fråga för överheten.

För övrigt valde värdfolket att anlända i natt kl 05.15 vilket, till och med för dem, är lite i överkant. Vars de håller till just nu, i skrivande stund, är likaså en fråga för överheten.

idag var dagen

Då det skulle ha skett. Anna le fou, skulle enligt de flesta ha varit en perfekt kandidat till att bege sej ut på okänt vatten. På slalomskidor. I 100 knyck. Med kläderna på.

Det blev rakt inget av, ta en titt på den här bilden så förstår ni varför.

Den var alltså fruktansvärt lång, och risken att bli fruktansvärt blöt var överhängande. Därav valde jag att avstå, med äran i behåll.

Fruktansvärt fegt, enligt vissa.

singulair, loratadin & seretide

Alltså producerar inte kroppen antihistamin? Tack jag vet, jag är en idiot.

Jag har nu befunnit mej i Veysonnaz i 105 dagar, och jag tror tametusan att jag varit förkyld 100 av dessa. Och är man inte förkyld, så får man hitta på något annat.

Pollensäsongen är här. Jag knarkar som aldrig förr, men det ser inte ut att hjälpa nämnvärt. Jag känner skulden som en tung sten på mina axlar, eftersom halva regnskogen förmodligen huggits ner på grund av min överdrivna näsduksförbrukning.

det är positivt med släkt

Min garderob är påfylld, mitt solbehov är för tillfället tillfredställt och lyckan är gjord.

Varför mina förfäder valde att bosätta sej i nordliga Sverige står höljt i dunkel. Särskilt när man inser att livet blir så mycket enklare när man inte behöver skotta sej ut i pissmörkret och frysa arslet av sej bara man sticker näsan utanför dörren. 6 månader om året! Tacka gudarna för vädret på kontinenten. De där jepparna som byggde Babels torn har jag dock både ett och två ord att byta med. Det här språket är enbart opraktiskt!

din dumma sill

Det finns en plats på jorden där solen aldrig ler, den platsen heter Bo..liden? dit vill jag aldrig mer.

Fast ibland kan de ha roligt där också. För det finns faktiskt en bra sak med svensk april.

Jag kan lura dej vart jag vill.

onsdag - lilla lördag

Välkommen till suparkantonen Valais. Här handlar skolpjäsen om en liten pojke som inte kan sova på grund av hemska mardrömmar. När lillstackarn äntligen lyckats somna, väcks han brutalt på morgonkvisten av föräldrarna som kommer instaplandes från Pacha, byns vildaste bar/disco. (Just det Linnea, det var dit vi aldrig tog oss. Och såhär i efterhand, med alla korten på bordet och facit i hand, kan jag säga att det var nog lika bra det. Lita aldrig på the Crazy Mountain Man, osv.)

alltså så blåst!

Hon har hittat mannen i sitt liv. Han är 43 år, gift och lönnfet. Hon väljer att tända ljus i köket för att höja mysfaktorn. Lyckas med konststycket att tända eld på köket. Blir kickad från jobbet eftersom mannen i hennes liv också är hennes chef. Eftersom köket är sönderbränt blir hon också utslängd ur sin lägenhet, och drar med sej sina vänner i fallet. Sitter nu troligtvis på bussen på väg hem till Skellefteå, gråtandes, utan varken lägenhet eller mannen i sitt liv.

Det hela slutar med att jag inser att jag inte spenderat tillräckligt mycket tid på apberget för att ha kännedom om Skellefteås föredetta invånare. Jag skrattar fortfarande. Snacka om att göra en Fubbe. Har jag inte lärt mej någonting??

sommar och sol

Nu är sommaren här på riktigt. Solen skiner och fåglarna kvittrar, för att vara sådär extra klyschigt bildlig.

Lekstugan är byggd efter många om och men, och halva gården är uppgrävd. Jag hade känslan av arbetsläger typ Birkenau när jag stod där med min hacka, men jag kan inte förneka att lite roligt var det nog ändå. Jag är tydligen en sån där människa som gillar att plantera skog och gräva mej en meter ner i marken med en hacka. Så har det i alla fall visat sej. Blåmärken överallt, och nu fattas bara myggbetten för att det ska kännas som sommar på riktigt.

I morgon bär det av till St Sulpice. Fridens Frikadeller, som mamma skulle ha sagt.

då var det gjort

Det kommer aldrig mer bli som förut. Jag har tagit steget och är nu en ny mognare människa. Förhoppningsvis i alla fall.

Jag har skickat ansökan till universitetet!

Med reservation för att jag har en tendens att ändra mej efter två dagar när det kommer till studier, har jag nu bestämt mej och vet vars jag kommer sitta och plugga arslet av mej om några månader. Det kommer bli kanon!

äktenskapsproblem?

Helen besökte tandläkeren i fredags. Hon kom hem med en ny lagning och ett stort blåmärke på kinden. Blåmärket har skapat problem för stackars Roger som nu allt oftare misstänks för hustrumisshandel. Faktiskt så till den milda grad att folk väljer att komma fram till mej och fråga hur det egentligen står till hemma hos familjen Pannell. Pekulärt om något. Jag svarade att de faktiskt inte sovit i samma säng på flera veckor. Detta dock framförallt på grund av Rogers starka ogillande av den nya tempurmadrassen, men i alla fall.

goda nyheter

Eller kanske framförallt en god nyhet. Min internetbank hatar mej inte längre, och som en direkt konsekvens av detta har mitt Skypekonto nu äntligen fyllts på.

No man is an island, men utan pengar på Skypen är det baskemej inte långt borta.

begåvad som få

Det visade sej att jag, helt otippat, gick och slog halva Veysonnaz på fingrarna i biljard. Inte dåligt. I alla fall inte med tanke på att jag fick leta den vita bollen (kulan?) i åtskilliga minuter innan jag hittade den på fel sida av bordet.

För övrigt pratade jag franska som aldrig förr. Alltid kan man lura någon.

våga vägra vårdcentralen

Sa en vis man en gång. Han hette för övrigt Håkan, och även om man inte kan tro det så lever han fortfarande. I allra högsta grad.

Allt jag behövde var tydligen lite linser. Och då snackar vi sådana som man äter.

tack för en trevlig "helg"

Somliga väljer att lämna skeppet. Jag blir alltså ensam kvar, fast det ska nog gå bra det också.

Hejdå Linnéa! Tärnafjällen kommer att kännas så sjukt små vill jag lova. Ingen tårta där inte.

Jag har för övrigt köpt nya skidsockar, efter att mina älskade gamla Salomon gjort sitt. Nu är jag superfancy och kör på Falke i stället. Känns fantastiskt bra att betala för ett litet märke.

1000apor

Jag vet att min mamma tycker att bara onda människor skrattar åt andra människor, att IDOL är förnedrings-TV, och att 1000apor är höjden av mobbning. Men jag måste ändå tacka Alex Schulman för brilljanta inslag i bloggen. Förlåt mamma.

Alex svarar på frågor ställda till Blondinbella.

Har du något bra tips om hur man får bort sötsuget?- Ät något sött. Typ godis eller choklad.

Jag dör.

språket, språket

Att sätta upp en markis är tydligen inte det lättaste. Detta trots att man har till yrke att sätta upp just markiser. Två italienare jobbade i två timmar, innan de valde att knacka på dörren och säga att det fanns ett problem och att de återkommer om några timmar. Trots den undermåliga franskan med grov italiensk brytning lyckades jag till min stora förvåning förstå detta.

Efter några timmar, som visade sej vara ganska många timmar, kom de två byggarna tillbaka. De började nu borra diverse hål runt om i fasaden. Jag kände paniken, eftersom husfolket valde att befinna sej i Chamonix. Kände att något måste göras. Samlade mod till mej och gick och frågade, på bästa franska, vad som stod på. Jag tror att han sa lika många; "eeh.. hur säger man?" som jag sa; "eeh.. va? kan du upprepa det där?". Jag är grymt besviken på min fransklärare, då ord som bjälke och isolering ännu inte finns att hitta i mitt vokabulär.

Hur som helst. Det blev ingen markis. Kanske var lika bra det. Många hål i fasaden fick vi dock.

våren är här

Kommer man från norra delen av det långa landet Sverige är det snudd på religion att uppskatta solen. Att jag hoppar högt varje morgon när jag öppnar fönsterluckorna och ser att det inte är ett moln på himlen, visar Schweizarna ingen förståelse för. Det börjar spridas rykten om att jag är tokig, vilket kanske till största delen beror på min lilla utflykt med pulkan igår, men i alla fall.

Dagen innan säsongsavslutningen är det tradition att åka skidor i en ränna med vatten. Det är bara de galnaste som ställer upp på detta, då det krävs ordentlig fart för att inte sjunka. Sjunker man blir det pekulärt, eftersom hela byn står och tittar på. Eftersom jag nu blivit utsedd till Veysonnaz nygalnaste människa, är jag tydligen snudd på tvungen att ställa upp. Jag ska göra mitt bästa för att återställa lugnet och återta min plats som rädd svensk. Om jag inte lyckas kommer jag bli blöt och utskrattad. Jag uppskattar inte att vara blöt och utskrattad.

alltså... hon är från sverige

Eftersom jag, efter noggrant övervägande, lämnat pjäxorna hemma, stod jag plötsligt inför ett problem. Uppgiften var att ta sej nedför halva skidbacken till ett litet hus, ett så kallat mayen, för att där avnjuta raclette i trevligt sällskap. Att börja promenera nedför pisten kändes aldrig som ett alternativ, då den är över en kilometer lång och i nuläget hyfsat isig. I stället kom jag på den briljanta idén att åka pulka ner. Varför inte? tänkte jag. Du gör det inte! tänkte Helen. Varför får jag inte? tänkte Roger.

Hursomhelst. Efter starka påtryckningar från Helen blev jag iklädd ett ryggskydd, och sedan bar det av. Farten jag lyckades komma upp i var mycket imponerande. Faktiskt imponerande så till den milda grad att det var omöjligt att få stopp på ekipaget. Det slutade i ett moln av snö, och pulkan fick sej en egen liten utflykt. Det tog en kvart och en Roger innan jag fick den tillbaka i min ägo.

Sammanfattningsvis. Jag överlevde, racletten var god, och förklaringen till alla de som undrade vad i hela fridans dagar jag höll på med blev; eeh... alltså... hon är från Sverige.

tametusan

De gick och vann! Jag ser fram emot statyn av Nicklas Dahlberg på torget.

ajaj

När man ska åka tårtan är det helt klart en fördel att andas lugnt. Att däremot åka under tidspress är inte att rekommendera. Petite cabine avance, not so much. Att de övre makterna alltid ska vara emot en när man har tidsbrist.

Dessutom valde ju vissa att ha blivit otroligt bra skidåkare, vilket gjorde att jag var tvungen att anstränga mej ordentligt. Resultat - Aaooutch, mina ben!

jag lever, i allra högsta grad

Nu händer det igen. Tiden springer ifrån mej. Vars tar dagarna vägen? Jag känner paniken inför att bli äldre, för det sägs ju att tiden går fortare och fortare med åren.

Hur som helst. Denna tidsrusning gör att jag omedvetet försummat bloggen och ni där hemma som förväntat er ett mail eller kanske till och med ett telefonsamtal. För detta ber jag så hemskt mycket om ursäkt, och jag ska genast försöka bättra mej. Men jag lever, så oroa er inte.

För övrigt vann operakvinnan melodifestivalen, vilket innebar total chock för alla förutom spelbolagen. Jag har aldrig varit så oengagerad i melodifestivalen förut. Tror att man tappar känslan lite när man är i utlandet. Såg finalen i dag på förmiddagen, men blondinbella hade lyckats skvallra om resultatet, så det var inte överspännande direkt. Men La Voix är säkert tillräckligt konstigt för att slå i Eurovision. Kanske.