På väg hem från Italien inträffade något ytterst märkligt. Det närmade sej lunchtid, och vi bestämde oss att genast svänga av autostradan för att hitta ett bra lunchhak. Problemet var bara att tre tusen andra människor också vid samma tidpunkt tänkt exakt samma tanke. Detta resulterade i att vi fann oss själva tillsammans med de tre tusen andra människorna inne på världens minsta restaurang.
Jag valde att placera mej i ett hörn framför en dryckesautomat, för att där vakta den bärbara datorn som obönhörligt krävde laddning. In i restaurangen kommer ett dussin nunnor. Missförstå mej inte nu, jag har inget emot kvinnor av gud. För er som suttit i väntans tider efter en poäng, har väntat länge nog vid det här laget. Det roliga i kråksången var hur som helst att en av nunnorna tydligen inte fått tillräckligt med cola i klostret och valde på grund av detta att kasta sej mot dryckesautomaten. Jag flög som en vante med datorn i högsta hugg. Hon sa inte ens förlåt. Nunnor kan man inte lita på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar