klappa händerna när något är riktigt bra

"Om du har en trasig tv-mottagare kvar i bostaden eller om tv-mottagaren är hos en reparatör ska du fortsätta betala Radio- och tv-avgift."

Frågan är hur det kan vara relevant huruvida en trasig tv-mottagare befinner sig i bostaden? Då den enda uppgift vi har om tv-mottagarens status är att den är trasig, vilket åtminstone i min värld skulle betyda att den är obrukbar, bör detta alltså betyda att det är tv-mottagarens blotta närvaro i hemmet som Radiotjänst vill att du ska betala dyra pengar för?

Public Service är helt beroende av svenskarnas goda vilja att snällt betala sin tv-avgift, annars kan man ju, Gud förbjude, få en snigel på ögat. Eftersom svenskarna är ett lojalt folk, är detta inget som helst problem då alla snällt och villigt anmäler sitt tv-innehav så fort en tv-mottagare äntrat bostaden.

Frågorna kvarstår dock. Varför får studenter dagligen samtal från 09-nummer som de för sitt liv inte vill missa? Varför springer tragiska kvinnor i 40-årsåldern runt och ringer på dörrar för att försäkra sej om att människor inte, mot förmodan, skulle ha glömt att anmäla sitt tv-innehav? Och, icke att förglömma. Varför befinner sig min tv i förrådet!?

Det måste bero på att svt har producerat så fantastiskt mycket bra tv de senaste åren. Diggiloo går i repris för 58:e gången på bästa sändningstid, vi har sett alla i familjen Wahlgren skrålandes för full hals på ett helt oregisserat sätt bakom ett piano, och inte ens Christer Björkman kan hålla intresset uppe för 300 timmar schlagerfestivalscirkus. Danska serier hör hemma i, just det - Danmark, och Finland har faktiskt hör och häpna också egen television.

Trots allt detta finns inga som helt problem i det solidariska landet Sverige. Alla betalar tv-licensen. Allt är guld och gröna skogar.

...Men det var då förpåskat svårt att få ihop en moderat regering..!