Idag försvann den helt. Rösten alltså. Kanske var lika bra det, med tanke på att den röst jag hade innan, och nu också har fått tillbaka, inte är människovärdig.
Med den lilla röst jag hade, lyckades jag under dagen bli uppringd av en person som inte pratade ett ord engelska. Det blev alltså till att gräva fram den undermåliga franskan, och helt enkelt hoppas på det bästa. Detta resulterade i att personen på andra sidan tråden helt ogenerat skrattade åt mej. Frågan är om det var på grund av att jag klantade till det en aning med prepositionerna, eller om det helt enkelt var mitt målbrottstungomål som tillslut fick bägaren att rinna över för stackarn. Roligt var det i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar