Jag sitter på ett berg
när solen just gått ner
en rödgul vacker färg
så långt som ögat ser
Och vinden är så varm
den fläktar på min arm
jag önskar inget mer
än det jag just nu ser
Förutom att jag sitter på ett berg, måste jag säga att sanningshalten i denna mysiga lilla låt är ytterst tvivelaktig. Jag vill ändå ta tillfället i akt, och tacka diverse musiklärare för att ni med varm hand förmedlat denna låtskatt. Ingen nämnd, ingen glömd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
fantastisk låt.. härligt att du kom att tänka på den också mitt i allt i schweiz.. men jag måste hålla med, härligt att våra musiklärare förmedlat denna skatt till oss! /KARRO
Skicka en kommentar