En annan rolig sak är att min mammas telefonsvarare säger;
"Your call can not be taken at the moment, and you can not leave a message."
tisdag 19 oktober 2010
måndag 18 oktober 2010
ja må hon leva
Nathalie "the Stone" Lagerstam fyller 21 år idag, vilket har firats med pompa och ståt. Ja, eller i alla fall 12 timmars mekanikplugg...
 |
| Grattis Nat!! |
torsdag 14 oktober 2010
så var det dags igen
Åter dags för tenta-p. Denna underbara skapelse hängde i taket i ett grupprum där vi huserade under ett tenta-p förra året.
 |
| På bilden längst till vänster står det alltså "TENTAÅNGESTENS KRÄFTA" Kunde inte sagt det bättre själv. |
et voila!
Mitt ihopfabulerade franska CV berättar historien om en mycket lyckad, nyligen utexaminerad civilingenjör med fantastiska meriter och ett spännande och ytterst väl genomfört examensarbete.
Sikta mot stjärnorna, så kanske du når trädtopparna!
Sikta mot stjärnorna, så kanske du når trädtopparna!
det går bra nu...
Stressen är tydligen mer påtaglig än jag någonsin kunnat ana. Tydligen så till den milda grad att jag inte för mitt liv kunde komma ihåg min portkod.
Härmed revideras tidigare påstående om att botten skulle ha varit nådd. Huruvida nuläget är den absoluta botten, låter jag tillsvidare vara osagt.
Härmed revideras tidigare påstående om att botten skulle ha varit nådd. Huruvida nuläget är den absoluta botten, låter jag tillsvidare vara osagt.
måndag 11 oktober 2010
aldrig förut har jag haft dej i tal eller tanke
I morse vaknade jag och hörde ljuv musik klinga i mitt huvud. Ganska trevligt uppvaknande i och för sej, om nu inte musikens budskap varit så uppenbart att det inte gick att ta miste på.
Det måste onekligen vara något typ av tecken när man vaknar och hör "Du måste finnas" från Kristina från Duvemåla klart och tydligt ringande i öronen i en volym alldeles för uppskruvad för den tidiga timmen, det första man gör när man vaknar på morgonen.
Dagen har sedan gått sin gilla gång, och Kristina har hela tiden följt i mina fotspår. Tråkigt bara att mina fragmentariska minnen av texten bara givit mej ett fåtal rader att lyssna till, om och om och om igen.
Funderar i detta nu över huruvida det vore en bra idé att fylla i luckorna medelst Spotify. Tror dessvärre inte att jag kommer kunna hålla mej ifrån det. Kan alltså troligtvis se fram emot en dag med Kristina imorgon också. Typiskt möjsigt, som man säger i Östergötland.
Slutligen då
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns...
Eller, vänta här lite... Självkänsla NU!
Det måste onekligen vara något typ av tecken när man vaknar och hör "Du måste finnas" från Kristina från Duvemåla klart och tydligt ringande i öronen i en volym alldeles för uppskruvad för den tidiga timmen, det första man gör när man vaknar på morgonen.
Dagen har sedan gått sin gilla gång, och Kristina har hela tiden följt i mina fotspår. Tråkigt bara att mina fragmentariska minnen av texten bara givit mej ett fåtal rader att lyssna till, om och om och om igen.
Funderar i detta nu över huruvida det vore en bra idé att fylla i luckorna medelst Spotify. Tror dessvärre inte att jag kommer kunna hålla mej ifrån det. Kan alltså troligtvis se fram emot en dag med Kristina imorgon också. Typiskt möjsigt, som man säger i Östergötland.
Slutligen då
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns...
Eller, vänta här lite... Självkänsla NU!
söndag 10 oktober 2010
pilutta dej!
När man inte kan sova har tankarna en tendens att dra iväg i konstiga riktningar. Häromkvällen valde mina tankar att förflytta sej till Astrid Lindgrens underbara värld.
Tror att de flesta har svårt att ägna mer än en tanke åt filmatiseringarna av Astrids böcker, utan att någonstans på vägen stöta på Allan Edwall. Det är nästan så att man undrar om de alltid skrevs en roll speciellt till honom, gärna någon som dör eller på annat sätt bringar lite tragik och djup till berättelsen.
Mattias blev inte allt för långlivad i Nagijala, Skalle-Per dog en stillsam död i Mattisborgen, Farbror Nilsson bringade kanske inte jättemycket lycka till sin omvärld, Emils pappa var den sprudlande glädjen personifierad och luffaren Oskar var ju, säga vad man vill, trots allt luffare.
Innan jag kom så långt i tanken, snurrade min tankeverksamhet länge kring varför Pippis apa i princip har samma namn som Madickens granne. Brist på fantasi, fru Lindgren?
När jag nu hade snyltat in mej ordentligt i Allan Edwall och Astrids uppenbara brist på fantasi, kunde jag bara inte undgå att höra de ord som klingat i mej sedan min barndoms dagar. Det var dock först nu jag lagt ihop ett och ett och hittat ett samband.
"Mitt hjärtas tröst och lilja"
Farbror Nilsson om sin hustru Fru Nilsson
"Mitt hjärtas fröjd och glädje"
Skalle-Per om Ronja
Det hela blir inte heller sämre av att det som sagt är samma skådespelare som yttrar båda dessa fraser. Inte konstigt att kvinnan inte fått nåt nobelpris, det finns ju banne mej ingen variation i hennes berättelser!
Tror att de flesta har svårt att ägna mer än en tanke åt filmatiseringarna av Astrids böcker, utan att någonstans på vägen stöta på Allan Edwall. Det är nästan så att man undrar om de alltid skrevs en roll speciellt till honom, gärna någon som dör eller på annat sätt bringar lite tragik och djup till berättelsen.
Mattias blev inte allt för långlivad i Nagijala, Skalle-Per dog en stillsam död i Mattisborgen, Farbror Nilsson bringade kanske inte jättemycket lycka till sin omvärld, Emils pappa var den sprudlande glädjen personifierad och luffaren Oskar var ju, säga vad man vill, trots allt luffare.
Innan jag kom så långt i tanken, snurrade min tankeverksamhet länge kring varför Pippis apa i princip har samma namn som Madickens granne. Brist på fantasi, fru Lindgren?
När jag nu hade snyltat in mej ordentligt i Allan Edwall och Astrids uppenbara brist på fantasi, kunde jag bara inte undgå att höra de ord som klingat i mej sedan min barndoms dagar. Det var dock först nu jag lagt ihop ett och ett och hittat ett samband.
"Mitt hjärtas tröst och lilja"
Farbror Nilsson om sin hustru Fru Nilsson
"Mitt hjärtas fröjd och glädje"
Skalle-Per om Ronja
Det hela blir inte heller sämre av att det som sagt är samma skådespelare som yttrar båda dessa fraser. Inte konstigt att kvinnan inte fått nåt nobelpris, det finns ju banne mej ingen variation i hennes berättelser!
torsdag 7 oktober 2010
hungrig? ät en moralkaka
De senaste fem minuterna har en hård kamp förts mellan mej och mitt samvete.
Det hela började när jag insåg att min blogg inte i all evinnerlighet kan leva på frukterna från sina fantastiska läsare. Därmed lovade jag mej själv att faktiskt försöka tillföra något eget den här gången.
Har trots insikt om min egen svaga moral nu tvingats duka under för frestelsen. Här kommer alltså ännu ett underbart bidrag från en läsare.
God kväll.
Ett förtydligande kan vara på sin plats. Någon har tagit "Anonym" som gisslan och spytt galla över inlägget om idol. Detta är inte den fövirrade, yrande "Anonym" med noll koll som tidigare sade adjö och försvann.
Denne "Anonym" gillar ironi och har inget emot att driva med Idol, "Anonym" har defacto aldrig någonsin följt Idol.
Kände att ett förtydligande var på sin plats innan någon kommer med anklagelser om schiofreni mot originalet.
Nu när detta är utrett kommer jag att hålla mig till delyriska och felaktiga kommentarer vid extremt få tillfällen.
Moralkakor samt överdrivet vuxna och torra kommentarer överlåts i framtiden till den nyankomna läsare som har mage att kalla sig "Anonym" när det namnet redan är i bruk på denna blogg...
Over and out, the one and only "Anonym"
Det hela började när jag insåg att min blogg inte i all evinnerlighet kan leva på frukterna från sina fantastiska läsare. Därmed lovade jag mej själv att faktiskt försöka tillföra något eget den här gången.
Har trots insikt om min egen svaga moral nu tvingats duka under för frestelsen. Här kommer alltså ännu ett underbart bidrag från en läsare.
God kväll.
Ett förtydligande kan vara på sin plats. Någon har tagit "Anonym" som gisslan och spytt galla över inlägget om idol. Detta är inte den fövirrade, yrande "Anonym" med noll koll som tidigare sade adjö och försvann.
Denne "Anonym" gillar ironi och har inget emot att driva med Idol, "Anonym" har defacto aldrig någonsin följt Idol.
Kände att ett förtydligande var på sin plats innan någon kommer med anklagelser om schiofreni mot originalet.
Nu när detta är utrett kommer jag att hålla mig till delyriska och felaktiga kommentarer vid extremt få tillfällen.
Moralkakor samt överdrivet vuxna och torra kommentarer överlåts i framtiden till den nyankomna läsare som har mage att kalla sig "Anonym" när det namnet redan är i bruk på denna blogg...
Over and out, the one and only "Anonym"
måndag 4 oktober 2010
kära läsare
Eftersom vissa av bloggens läsare tycks ha en bristande förmåga att uppfatta ironi, kommer här en förklaring av begreppet. Ni som tillhör den ironiska generationen eller på annat sätt lyckats få vida insikter i ämnet, kan med fördel hoppa direkt till kommentarer rörande inlägget idol 2010.
Ironi är en stilfigur som innebär att det finns en skillnad mellan vad som sägs och vad som egentligen menas. Publiken, åtminstone en del av den, förutsätts även vara införstådd med detta. Ironi kan vara humoristisk, men behöver inte vara det.
Ironins konst förutsätter att budskapet är uppenbart både för talaren och den tilltänkta adressaten, eller att det blir tydligt i samband med att det förmedlas (poängen behöver alltså inte vara fullt entydig redan när orden sägs).
Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Ironi
Ironi är en stilfigur som innebär att det finns en skillnad mellan vad som sägs och vad som egentligen menas. Publiken, åtminstone en del av den, förutsätts även vara införstådd med detta. Ironi kan vara humoristisk, men behöver inte vara det.
Ironins konst förutsätter att budskapet är uppenbart både för talaren och den tilltänkta adressaten, eller att det blir tydligt i samband med att det förmedlas (poängen behöver alltså inte vara fullt entydig redan när orden sägs).
Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Ironi
tisdag 28 september 2010
måndag 27 september 2010
aaaahhh fluugsvaamp!
EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG EMOBLOGG
fredag 24 september 2010
goda utsikter
Försöker hitta den bästa och mest ergonomiska placeringen i soffan. Detta på grund av att jag inte har några planer på att befinna mej någon annan stans under hela helgen. Det är dags att bli frisk, och därmed basta.
Dagens händelser/insikter utan inbördes ordning:
Dagens händelser/insikter utan inbördes ordning:
- Vårdcentralen tog mitt blod och berättade att jag har många vita blodkroppar.
- Sjukvården verkar inte tycka om att människor vet saker.
- Bill Gates är inte så dum trots allt. Eller, det finns i alla fall de som är dummare.
- Jag är fortfarande sjuk.
torsdag 23 september 2010
våga vägra vårdcentralen?
Nu är det upp till bevis.
Imorgon är det dags för vården att visa vad den går för. Jag ber och önskar att jag ska komma därifrån med ett leende på läpparna, helst utan en tanke på att vi ska privatisera skiten.
Jag håller tummarna. Imorgon smäller det.
systemfel
Om jag var folkbokförd i Värmland, hade sju riksdagsröster och bestämde mej för att sitta hemma och köra Smala Sussie-maraton på valdagen, skulle jag ångra mej bittert vid det här laget.
Missförstå mej rätt. Det är trots allt en förpåskat bra film.
Missförstå mej rätt. Det är trots allt en förpåskat bra film.
under and in?
Industriell Organisation är kursen där man lär sej ytterst vettiga saker. Hittills har jag på min lista av värdefull information lyckats pricka av följande:
- Jag tillhör gruppen energiska risktagare.
Det kan dock inte nog poängteras att detta är den problemlösarstil jag hade vid just det tillfälle då jag gjorde testet, och inte ett fack som jag på något sätt kommer att vara placerad i för resten av mitt liv. För ytterligare kraft bakom detta uttalande låg dessutom konstpauser som fick TV4:s reklampauser under Beckfilmerna att verka korta och ytterst befogade.
- Vid överlevning i vildmark, lita inte på människor från Stockholm.
Det visade sej att jag fick mer än dubbelt så hög överlevnadspoäng innan jag tog hjälp av min grupp. Å andra sidan hade jag mer än gärna tagit hjälp av vem som helst, så länge jag slapp samarbeta med överlevnadsexperterna som tyckte att det var viktigare med en fotoblixt än en kniv när man var utelämnad i 30-gradig kyla i vildmarken.
- Jag är förkyld som ett jävla as. Igen.
Den sista insikten kan nog dessvärre inte räknas som IndOrgens förtjänst. Det såg dock lite tråkigt ut med bara två punkter på listan, så av ren solidaritet för FilFak tog jag med den ändå.
Till sist då. Kom ihåg, att om allt skiter sej kan man alltid skicka ljussignaler med locket på en konservburk. Frågan är bara hur i hela friden man får upp burken med hjälp av fotoblixten?
Over and out.
tisdag 21 september 2010
söndag 19 september 2010
fredag 17 september 2010
debatt
"Det finns två problem med rysk gas. Det ena är att det är gas, det andra är att den är rysk."
Jan Björklund
Jan Björklund
tisdag 14 september 2010
dagens citat
Yttrat av optimeringsföreläsaren under dagens föreläsning.
"Nu ska vi prata lite om satser i primalen och dualen."
När känslighetsanalysen senare kom på tal var det inte bara jag som började fundera över huruvida hela föreläsningen var någon typ av vulgärt skämt. Så var dessvärre inte fallet.
"Nu ska vi prata lite om satser i primalen och dualen."
När känslighetsanalysen senare kom på tal var det inte bara jag som började fundera över huruvida hela föreläsningen var någon typ av vulgärt skämt. Så var dessvärre inte fallet.
måndag 13 september 2010
katchingg!
I natt sänds en tacksamhetens tanke till en ekonom och en D:are.
Håll i hatten, detta kommer aldrig att ske igen.
Håll i hatten, detta kommer aldrig att ske igen.
bra Anna!
Jag gillar att människor i allmänhet har höga förväntningar på mej. Detta visade sej inte minst under dagens optimeringsföreläsning.
Läraren valde att skriva uppenbart fel på tavlan. Jag bestämde mej efter viss eftertanke för att poängtera detta. Hann knappt återhämta mej innan inte mindre än tre sms smällde till i min mobil. Uttyckssätten var något varierande, men kontentan var helt klart densamma.
Bra Anna, du rättar MAI!
Jag och MAI är aldrig överens. Vill gärna tro att det alltid är MAI som har fel...
Läraren valde att skriva uppenbart fel på tavlan. Jag bestämde mej efter viss eftertanke för att poängtera detta. Hann knappt återhämta mej innan inte mindre än tre sms smällde till i min mobil. Uttyckssätten var något varierande, men kontentan var helt klart densamma.
Bra Anna, du rättar MAI!
Jag och MAI är aldrig överens. Vill gärna tro att det alltid är MAI som har fel...
lördag 11 september 2010
tillsammans kan vi göra skillnad
Idag är det nio år sedan mormor ringde min mamma och uppmanade henne att genast slå på TV:n. Historia höll på att skrivas.
Vi satt och såg tillsammans hur det andra planet flög in i World Trace Centers södra torn. Bara någon timme senare rasade tornet ihop, och det dröjde inte länge innan även det norra tornet gick samma bistra öde till mötes.
De senaste nio åren har muslimernas grop grävts allt djupare. De som gräver gör det med en enorm frenesi, blod svett och tårar. Muslimerna har blivit världens nya syndabockar, och historien upprepar sej.
Sverigedemokraterna spelar på det allmänna missnöjet, och syndabockarna är självskrivna. Den 19 september får vi svenskar välja vilket Sverige vi vill se. Det är allas vårt ansvar att se till att Sverige förblir ett land där alla människor är lika mycket värda. Det är dags att ta ställning. Tillsammans kan vi se till att Sverigedemokraterna hålls utanför riksdagen. Din röst räknas!
Vi satt och såg tillsammans hur det andra planet flög in i World Trace Centers södra torn. Bara någon timme senare rasade tornet ihop, och det dröjde inte länge innan även det norra tornet gick samma bistra öde till mötes.
De senaste nio åren har muslimernas grop grävts allt djupare. De som gräver gör det med en enorm frenesi, blod svett och tårar. Muslimerna har blivit världens nya syndabockar, och historien upprepar sej.
Sverigedemokraterna spelar på det allmänna missnöjet, och syndabockarna är självskrivna. Den 19 september får vi svenskar välja vilket Sverige vi vill se. Det är allas vårt ansvar att se till att Sverige förblir ett land där alla människor är lika mycket värda. Det är dags att ta ställning. Tillsammans kan vi se till att Sverigedemokraterna hålls utanför riksdagen. Din röst räknas!
fredag 10 september 2010
nu är det din tur?
Ibland känner jag otrolig tacksamhet för att jag är jag.
Ibland känner jag skuld för att jag inte är mer tacksam.
Tror att de flesta människor i länder som Sverige rent intellektuellt förstår att de haft turen med sej. Uppenbara fördelar som att vara vid liv, är så påtagliga att ingen kan blunda för dem.
Problemen uppstår först när gränserna suddas ut och blir mer diffusa. Vem har egentligen haft turen på sin sida?
Att jag plötsligt blivit djup och besynnerlig bottnar i att jag precis gråtit till en film. De gånger detta har hänt mej kan räknas på ena handens fingrar, vilket borde betyda att filmen förtjänar eftertanke och inte minst ett blogginlägg.
I varmare länder där växter som knappt överlever på svenskarnas fönsterbrädor står i blom vid vägkanten, brukar min mamma stanna till och berätta om hur de vackra blommorna har en mörk hemlighet.
Budskapet har gått fram. Jag har förstått att akta mej för vit oleander.
Ibland känner jag skuld för att jag inte är mer tacksam.
Tror att de flesta människor i länder som Sverige rent intellektuellt förstår att de haft turen med sej. Uppenbara fördelar som att vara vid liv, är så påtagliga att ingen kan blunda för dem.
Problemen uppstår först när gränserna suddas ut och blir mer diffusa. Vem har egentligen haft turen på sin sida?
Att jag plötsligt blivit djup och besynnerlig bottnar i att jag precis gråtit till en film. De gånger detta har hänt mej kan räknas på ena handens fingrar, vilket borde betyda att filmen förtjänar eftertanke och inte minst ett blogginlägg.
I varmare länder där växter som knappt överlever på svenskarnas fönsterbrädor står i blom vid vägkanten, brukar min mamma stanna till och berätta om hur de vackra blommorna har en mörk hemlighet.
Budskapet har gått fram. Jag har förstått att akta mej för vit oleander.
onsdag 8 september 2010
jasså du maud?
Äpplet faller tydligen inte särskilt långt från trädet. I alla fall inte om man ska tro SvD:s valkompass.
Jag försökte svara sanningsenligt utan att lägga in några värderingar om vilka partier dessa val skulle kunna vara sammankopplade med. Utfallet blev till min stora förskräckelse att jag är mina föräldrars avkomma. Utan någon som helst tvekan.
Resultat:
Centerpartiet 49,2%
Vänsterpartiet 44,2%
Folkpartiet 39,2%
Feministiskt Initiativ 37,8%
Socialdemokraterna 36,4%
Moderaterna 36,4%
Miljöpartiet 33,5%
Sverigedemokraterna 32,8%
Kristdemokraterna 32,1%
Piratpartiet 7,1%
Det enda vettiga i testets utfall skulle väl kunna vara att KD hamnade på en försmädlig niondeplats, och att FP lyckades komma trea. Gudrun på fjärdeplatsen är jag inte heller helt missnöjd med. Gudrun är snäll.
Å andra sidan är det väl det som är grejen med en kompass. Pilen pekar alltid mot norr...
Jag försökte svara sanningsenligt utan att lägga in några värderingar om vilka partier dessa val skulle kunna vara sammankopplade med. Utfallet blev till min stora förskräckelse att jag är mina föräldrars avkomma. Utan någon som helst tvekan.
Resultat:
Centerpartiet 49,2%
Vänsterpartiet 44,2%
Folkpartiet 39,2%
Feministiskt Initiativ 37,8%
Socialdemokraterna 36,4%
Moderaterna 36,4%
Miljöpartiet 33,5%
Sverigedemokraterna 32,8%
Kristdemokraterna 32,1%
Piratpartiet 7,1%
Det enda vettiga i testets utfall skulle väl kunna vara att KD hamnade på en försmädlig niondeplats, och att FP lyckades komma trea. Gudrun på fjärdeplatsen är jag inte heller helt missnöjd med. Gudrun är snäll.
Å andra sidan är det väl det som är grejen med en kompass. Pilen pekar alltid mot norr...
idol 2010
Jag är besviken. Idol har förändrats.
Fantastisk förnedrings-TV har plötsligt förvandlats till någon typ av musiktävling. Hur gick detta till?
Nu kan till och med min mamma, den yrkesskadade specialpedagogen, se Idol med gott samvete. Det är så PK att man vill spy. En rullstolsbunden tjej kommer in och sjunger som en ängel, killen från Sigtuna som inte kan spela gitarr och halva den siamesiska tvillingen. Alla får de en guldbiljett. Även de som anstränger sej mer för att göra rolig TV än att komma med i Idol.
Det är en fin värld vi lever i. Ropen skalla, guldbiljetter till alla!
Fantastisk förnedrings-TV har plötsligt förvandlats till någon typ av musiktävling. Hur gick detta till?
Nu kan till och med min mamma, den yrkesskadade specialpedagogen, se Idol med gott samvete. Det är så PK att man vill spy. En rullstolsbunden tjej kommer in och sjunger som en ängel, killen från Sigtuna som inte kan spela gitarr och halva den siamesiska tvillingen. Alla får de en guldbiljett. Även de som anstränger sej mer för att göra rolig TV än att komma med i Idol.
Det är en fin värld vi lever i. Ropen skalla, guldbiljetter till alla!
tisdag 7 september 2010
det är banne mej inte sant
Sitter och funderar vad det är för brott jag sonar.
Förkylningen från helvetet tycks äntligen börja släppa sitt järngrepp, och få är nog de som i nuläget inte unnar mej åtminstone några dagars friskhet.
Kajsa ondgör sej över sina visdomständer som vägrar samarbeta, och jag mitt arma nöt väljer att berätta att jag minnsann aldrig haft några bekymmer med mina grynande visdomständer. Peppar peppar ta i trä hade varit en mycket lämplig fras att dra fram i detta sammanhang, men förkylningsövergångshybrisen hade tydligen redan börjat verka. Snacka om öppet mål...
Min kropp behövde endast 12 timmar för att mobilisera alla sina styrkor och gå till attack. Vänstra delen av min överkäke har helt klart sett bättre dagar, och jag kan nog se mej i stjärnorna om att äta tuggad mat den närmaste tiden.
Fejnt, för att uttrycka sej på ren östgötska.
Förkylningen från helvetet tycks äntligen börja släppa sitt järngrepp, och få är nog de som i nuläget inte unnar mej åtminstone några dagars friskhet.
Kajsa ondgör sej över sina visdomständer som vägrar samarbeta, och jag mitt arma nöt väljer att berätta att jag minnsann aldrig haft några bekymmer med mina grynande visdomständer. Peppar peppar ta i trä hade varit en mycket lämplig fras att dra fram i detta sammanhang, men förkylningsövergångshybrisen hade tydligen redan börjat verka. Snacka om öppet mål...
Min kropp behövde endast 12 timmar för att mobilisera alla sina styrkor och gå till attack. Vänstra delen av min överkäke har helt klart sett bättre dagar, och jag kan nog se mej i stjärnorna om att äta tuggad mat den närmaste tiden.
Fejnt, för att uttrycka sej på ren östgötska.
måndag 6 september 2010
mrumpfh
Fick ingen kexchoklad i min Moderatreklampåse. Ser jag verkligen så vänster ut?
Försöker de skapa orättvisa med flit eller!?
Försöker de skapa orättvisa med flit eller!?
söndag 5 september 2010
skräck
Vaknar av att en svartklädd person befinner sej i min lägenhet. Drabbas självklart av plötslig, ytterst befogad panik. Springer upp och tänder lampan i taket. Lampan tänds, men jag är fortfarande omringad av mörkret. Förvirrad söker jag upp lysknapparna som går till lamporna i köket, tänder dessa men med samma bistra resultat. Tankarna snurrar i huvudet. Har jag blivit tokig? Blind? Lever jag?
Den svartklädde befinner sej i hallen. Inser att min sista stund förmodligen är kommen. Försöker desperat hitta min mobil. Kommer trots paniken ihåg att den sitter i laddaren, men förtvivlad finner jag laddaren tom.
Eftersom den svartklädde har nu förflyttat sej till köket, ser jag min chans. Jag låser in mej på toaletten, där lampan inte heller tycks göra sitt jobb. Vänder mej om och ser skräckslaget hur den svartklädde nu står precis bakom mej.
I ett sista desperat försök att rädda mej själv undan det hemska öde som väntar, beslutar jag att försöka ta mej ut ur lägenheten. Är tillräckligt rationell för att förstå att jag borde klä på mej någonting, men i tumultet hittar jag endast en vit pläd att svepa in mej i. Försöker sedan öppna dörren för att ta mej ut i trapphuset. Kommer inte ut. Dörren är blockerad. Förstår nu att jag är bortom all räddning.
Vaknar upp. Varenda lampa i hela lägenheten är tänd. Den vita pläden ligger på golvet i hallen och jag har en puls som skulle spräcka vilken mätare som helst. Hittar mobilen på golvet bakom soffan.
I ett tyst löfte till mej själv lovar jag att aldrig mer blanda mollipect och lepheton desentol. Att aldrig knarka. Någonsin. I hela mitt liv.
Den svartklädde befinner sej i hallen. Inser att min sista stund förmodligen är kommen. Försöker desperat hitta min mobil. Kommer trots paniken ihåg att den sitter i laddaren, men förtvivlad finner jag laddaren tom.
Eftersom den svartklädde har nu förflyttat sej till köket, ser jag min chans. Jag låser in mej på toaletten, där lampan inte heller tycks göra sitt jobb. Vänder mej om och ser skräckslaget hur den svartklädde nu står precis bakom mej.
I ett sista desperat försök att rädda mej själv undan det hemska öde som väntar, beslutar jag att försöka ta mej ut ur lägenheten. Är tillräckligt rationell för att förstå att jag borde klä på mej någonting, men i tumultet hittar jag endast en vit pläd att svepa in mej i. Försöker sedan öppna dörren för att ta mej ut i trapphuset. Kommer inte ut. Dörren är blockerad. Förstår nu att jag är bortom all räddning.
Vaknar upp. Varenda lampa i hela lägenheten är tänd. Den vita pläden ligger på golvet i hallen och jag har en puls som skulle spräcka vilken mätare som helst. Hittar mobilen på golvet bakom soffan.
I ett tyst löfte till mej själv lovar jag att aldrig mer blanda mollipect och lepheton desentol. Att aldrig knarka. Någonsin. I hela mitt liv.
attans
Det har visat sej att jag inte är snyggast på I. Ska inte ens försöka dölja min besvikelse.
Dessutom kan känslan av att vara tappad bakom en vagn läggas till förnedringen, då jag inte ens visste att det fanns en lista.
Jag vill också ha en lista. Banne mej, jag ska skaffa en lista! Sug på den ni!
Dessutom kan känslan av att vara tappad bakom en vagn läggas till förnedringen, då jag inte ens visste att det fanns en lista.
Jag vill också ha en lista. Banne mej, jag ska skaffa en lista! Sug på den ni!
torsdag 2 september 2010
dagens citat
Nathalie om min långdragna förkylning.
"Du känns inte riktigt som en hiv-person, du verkar föredra piller framför sprutor."
"Du känns inte riktigt som en hiv-person, du verkar föredra piller framför sprutor."
onsdag 1 september 2010
klappa händerna när något är riktigt bra
"Om du har en trasig tv-mottagare kvar i bostaden eller om tv-mottagaren är hos en reparatör ska du fortsätta betala Radio- och tv-avgift."
Frågan är hur det kan vara relevant huruvida en trasig tv-mottagare befinner sig i bostaden? Då den enda uppgift vi har om tv-mottagarens status är att den är trasig, vilket åtminstone i min värld skulle betyda att den är obrukbar, bör detta alltså betyda att det är tv-mottagarens blotta närvaro i hemmet som Radiotjänst vill att du ska betala dyra pengar för?
Public Service är helt beroende av svenskarnas goda vilja att snällt betala sin tv-avgift, annars kan man ju, Gud förbjude, få en snigel på ögat. Eftersom svenskarna är ett lojalt folk, är detta inget som helst problem då alla snällt och villigt anmäler sitt tv-innehav så fort en tv-mottagare äntrat bostaden.
Frågorna kvarstår dock. Varför får studenter dagligen samtal från 09-nummer som de för sitt liv inte vill missa? Varför springer tragiska kvinnor i 40-årsåldern runt och ringer på dörrar för att försäkra sej om att människor inte, mot förmodan, skulle ha glömt att anmäla sitt tv-innehav? Och, icke att förglömma. Varför befinner sig min tv i förrådet!?
Det måste bero på att svt har producerat så fantastiskt mycket bra tv de senaste åren. Diggiloo går i repris för 58:e gången på bästa sändningstid, vi har sett alla i familjen Wahlgren skrålandes för full hals på ett helt oregisserat sätt bakom ett piano, och inte ens Christer Björkman kan hålla intresset uppe för 300 timmar schlagerfestivalscirkus. Danska serier hör hemma i, just det - Danmark, och Finland har faktiskt hör och häpna också egen television.
Trots allt detta finns inga som helt problem i det solidariska landet Sverige. Alla betalar tv-licensen. Allt är guld och gröna skogar.
...Men det var då förpåskat svårt att få ihop en moderat regering..!
Frågan är hur det kan vara relevant huruvida en trasig tv-mottagare befinner sig i bostaden? Då den enda uppgift vi har om tv-mottagarens status är att den är trasig, vilket åtminstone i min värld skulle betyda att den är obrukbar, bör detta alltså betyda att det är tv-mottagarens blotta närvaro i hemmet som Radiotjänst vill att du ska betala dyra pengar för?
Public Service är helt beroende av svenskarnas goda vilja att snällt betala sin tv-avgift, annars kan man ju, Gud förbjude, få en snigel på ögat. Eftersom svenskarna är ett lojalt folk, är detta inget som helst problem då alla snällt och villigt anmäler sitt tv-innehav så fort en tv-mottagare äntrat bostaden.
Frågorna kvarstår dock. Varför får studenter dagligen samtal från 09-nummer som de för sitt liv inte vill missa? Varför springer tragiska kvinnor i 40-årsåldern runt och ringer på dörrar för att försäkra sej om att människor inte, mot förmodan, skulle ha glömt att anmäla sitt tv-innehav? Och, icke att förglömma. Varför befinner sig min tv i förrådet!?
Det måste bero på att svt har producerat så fantastiskt mycket bra tv de senaste åren. Diggiloo går i repris för 58:e gången på bästa sändningstid, vi har sett alla i familjen Wahlgren skrålandes för full hals på ett helt oregisserat sätt bakom ett piano, och inte ens Christer Björkman kan hålla intresset uppe för 300 timmar schlagerfestivalscirkus. Danska serier hör hemma i, just det - Danmark, och Finland har faktiskt hör och häpna också egen television.
Trots allt detta finns inga som helt problem i det solidariska landet Sverige. Alla betalar tv-licensen. Allt är guld och gröna skogar.
...Men det var då förpåskat svårt att få ihop en moderat regering..!
tisdag 31 augusti 2010
lite finare, lite bättre
En positiv sak är att jag nu känner mej helt bekväm i festskrud, och att tyll inte längre smakar salt och överklass i min mun. Nollephesten, jag kommer blända dej med min närvaro.
jag har aldrig sett en levande val
Strider ska utkämpas, sårade ska föras i säkerhet och tårar ska fällas. Inget lämnas åt slumpen.
Den 19 September gäller det. Då ska jag ha bestämt var skåpet ska stå. Inget mervärde bör läggas i att skåpet mer sällan refereras till som det röda skåpet...
Den 19 September gäller det. Då ska jag ha bestämt var skåpet ska stå. Inget mervärde bör läggas i att skåpet mer sällan refereras till som det röda skåpet...
blixtar och dunder nollan
Efter tre föreläsningar på två dagar är jag sliten som en frontsoldat i pensionsåldern, vilken för övrigt troligtvis kommer överstiga 95 när jag är redo att dra mej tillbaka och njuta av livets efterrätt.
Förkyld som ett troll har jag trots detta goda utsikter. Ibland får man dra en vit lögn för att publiken inte ska svika och onda makter ska hålla sej borta från ens boning. Man är dessvärre ett förkastligt ord att använda i sammanhang där syftet är att beteckna någon väldigt specifik. Jag ber genast om ursäkt för detta.
Hur som helst. Nolle-p har varit hektiskt och fyllt av glädje, för att inte tala om otrivin, desentol, lepheton, bafucin och treo. För att värna om vår skogsindustri och svenska naturskatt bör jag noga saneras innan jag av jord åter skall bliva.
Förkyld som ett troll har jag trots detta goda utsikter. Ibland får man dra en vit lögn för att publiken inte ska svika och onda makter ska hålla sej borta från ens boning. Man är dessvärre ett förkastligt ord att använda i sammanhang där syftet är att beteckna någon väldigt specifik. Jag ber genast om ursäkt för detta.
Hur som helst. Nolle-p har varit hektiskt och fyllt av glädje, för att inte tala om otrivin, desentol, lepheton, bafucin och treo. För att värna om vår skogsindustri och svenska naturskatt bör jag noga saneras innan jag av jord åter skall bliva.
jag är tillbaka
På allmän begäran ska jag nu, med uppbringande av all min kraft, försöka skaka liv i den här ack så självdöende bloggen. Läsarens krav bör dock hållas på en rimlig nivå då mitt skrivande är att betrakta som en konstart och därmed blir bättre med övning, eller åtminstone ett sporadiskt blogginlägg till och från.
Jag vill ändå gärna tro att jag för lång och trogen tjänst på blogspots stora scen, ska ha erhållit viss ryggradskänsla. Kommer nu därför helt ogenerat att skjuta från höften, och förhoppningsvis träffa åtminstone något stort och stillastående.
Jag vill ändå gärna tro att jag för lång och trogen tjänst på blogspots stora scen, ska ha erhållit viss ryggradskänsla. Kommer nu därför helt ogenerat att skjuta från höften, och förhoppningsvis träffa åtminstone något stort och stillastående.
lördag 31 juli 2010
sommar, sommar och sol
Det finns inget folk i världen som har samma inställning till vädret som vi svenskar. Under semestern är yr.no att likställa med Gud själv, och nåde den som skulle råka yttra minsta ljud när Tone står och gissar väder på bästa sändningstid. Om turen skulle slå slint och vädret Gud förbjude skulle bli fruktansvärt under dina ack så dyrbara fem veckor av välförtjänt semester, är hela året förstört och terapeuten kommer att tjäna åtskilliga kronor på din vinterdepression.
Stressen över vädret tycks inte heller minska med åren, snarare tvärt om. Stress i allmänhet går dessvärre också i samma hjulspår, och tycks öka exponentiellt efter brytningspunkten någon gång efter medvetandets infall hos människan. (Dvs ungefär 20 år hos kvinnor och 40 för män.)
Efter tre veckor, läs: en evighet, utan facebook kände jag mej mer harmonisk än på många år, trots min ringa ålder. Teknikens underfe har dock valt att vifta med sitt trollspö, och vips infann sej ett omättligt behov av att kolla facebook mitt ute i skogen. Stressen kom som ett brev på posten. Med mjältbrand i. Inte blev det bättre av att det spöregnade heller. Detta trots att Tone, som inte ens var Tone utan en billig sommarvikarie, lovat sol och gröna skogar. Eller i alla fall uppehåll, men i inlandet är allt lite av en tolkningsfråga.
Det var helt enkelt bättre förr. Och nej, jag är inte bitter.
Stressen över vädret tycks inte heller minska med åren, snarare tvärt om. Stress i allmänhet går dessvärre också i samma hjulspår, och tycks öka exponentiellt efter brytningspunkten någon gång efter medvetandets infall hos människan. (Dvs ungefär 20 år hos kvinnor och 40 för män.)
Efter tre veckor, läs: en evighet, utan facebook kände jag mej mer harmonisk än på många år, trots min ringa ålder. Teknikens underfe har dock valt att vifta med sitt trollspö, och vips infann sej ett omättligt behov av att kolla facebook mitt ute i skogen. Stressen kom som ett brev på posten. Med mjältbrand i. Inte blev det bättre av att det spöregnade heller. Detta trots att Tone, som inte ens var Tone utan en billig sommarvikarie, lovat sol och gröna skogar. Eller i alla fall uppehåll, men i inlandet är allt lite av en tolkningsfråga.
Det var helt enkelt bättre förr. Och nej, jag är inte bitter.
söndag 25 juli 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
