lite finare, lite bättre

En positiv sak är att jag nu känner mej helt bekväm i festskrud, och att tyll inte längre smakar salt och överklass i min mun. Nollephesten, jag kommer blända dej med min närvaro.

jag har aldrig sett en levande val

Strider ska utkämpas, sårade ska föras i säkerhet och tårar ska fällas. Inget lämnas åt slumpen.

Den 19 September gäller det. Då ska jag ha bestämt var skåpet ska stå. Inget mervärde bör läggas i att skåpet mer sällan refereras till som det röda skåpet...

blixtar och dunder nollan

Efter tre föreläsningar på två dagar är jag sliten som en frontsoldat i pensionsåldern, vilken för övrigt troligtvis kommer överstiga 95 när jag är redo att dra mej tillbaka och njuta av livets efterrätt.

Förkyld som ett troll har jag trots detta goda utsikter. Ibland får man dra en vit lögn för att publiken inte ska svika och onda makter ska hålla sej borta från ens boning. Man är dessvärre ett förkastligt ord att använda i sammanhang där syftet är att beteckna någon väldigt specifik. Jag ber genast om ursäkt för detta.

Hur som helst. Nolle-p har varit hektiskt och fyllt av glädje, för att inte tala om otrivin, desentol, lepheton, bafucin och treo. För att värna om vår skogsindustri och svenska naturskatt bör jag noga saneras innan jag av jord åter skall bliva.

jag är tillbaka

På allmän begäran ska jag nu, med uppbringande av all min kraft, försöka skaka liv i den här ack så självdöende bloggen. Läsarens krav bör dock hållas på en rimlig nivå då mitt skrivande är att betrakta som en konstart och därmed blir bättre med övning, eller åtminstone ett sporadiskt blogginlägg till och från.

Jag vill ändå gärna tro att jag för lång och trogen tjänst på blogspots stora scen, ska ha erhållit viss ryggradskänsla. Kommer nu därför helt ogenerat att skjuta från höften, och förhoppningsvis träffa åtminstone något stort och stillastående.

sommar, sommar och sol

Det finns inget folk i världen som har samma inställning till vädret som vi svenskar. Under semestern är yr.no att likställa med Gud själv, och nåde den som skulle råka yttra minsta ljud när Tone står och gissar väder på bästa sändningstid. Om turen skulle slå slint och vädret Gud förbjude skulle bli fruktansvärt under dina ack så dyrbara fem veckor av välförtjänt semester, är hela året förstört och terapeuten kommer att tjäna åtskilliga kronor på din vinterdepression.

Stressen över vädret tycks inte heller minska med åren, snarare tvärt om. Stress i allmänhet går dessvärre också i samma hjulspår, och tycks öka exponentiellt efter brytningspunkten någon gång efter medvetandets infall hos människan. (Dvs ungefär 20 år hos kvinnor och 40 för män.)

Efter tre veckor, läs: en evighet, utan facebook kände jag mej mer harmonisk än på många år, trots min ringa ålder. Teknikens underfe har dock valt att vifta med sitt trollspö, och vips infann sej ett omättligt behov av att kolla facebook mitt ute i skogen. Stressen kom som ett brev på posten. Med mjältbrand i. Inte blev det bättre av att det spöregnade heller. Detta trots att Tone, som inte ens var Tone utan en billig sommarvikarie, lovat sol och gröna skogar. Eller i alla fall uppehåll, men i inlandet är allt lite av en tolkningsfråga.

Det var helt enkelt bättre förr. Och nej, jag är inte bitter.

ingen bor i skogen

Det som inte finns på FB finns inte.

the bridges

Allt är relativt. I förrgår var det längre än livet runt broarna. Idag var det inte alls lika långt. Lite av ett mysterium...

Kul också att jag inte hittade de friska och svettiga människorna, och följden blev plötslig drabbning av träningsvärken från helvetet.

välkommen

...till bloggen med västvärldens sämsta uppdatering!

Bloggen blir aningen försummad när jag väljer att placera mej långt bort från Internet, och närmare myggen och knotten. Nu när jag har både tid och möjlighet att blogga, lyser inspirationen med sin frånvaro. Det blir alltså rent inget av.

Midsommar firades i stugan, men stång och allt. Finfrämmande från landet av ost och vin valde att sno ihop en majstång av sällan skådad klass. Dansandet gick kanske inte till historien, men Emils spritvisa har nu en garanterad plats i allas hjärtan. Den med murklorna och den sjuka albanen kom dessvärre aldrig till sin rätt.

Låt inte uppdateringen på Funbeat lura er. Det är töntigt att skylta med sin träning..? Nej, jag är inte bitter för att jag lever delar av mitt liv helt utan Internet.

Och kom ihåg. Norrland är exotiskt.

slutet gott, allting gott

Östgötrafiken är i sanningens namn helt osannolikt opålitliga. Har sedan min flytt till Linköping försökt förflytta mej medelst buss ett mycket begränsat antal gånger, närmare bestämt fyra. Av dessa fyra har bussen helt uteblivit två gånger. Grattis Östgötatrafiken, ni fungerar fläckfritt. Till 50 procent.

Trots utebliven buss lyckades jag i god tid ta mej till mitt slutmål. Detta eftersom bussen som skulle ha gått en halvtimma tidigare i rakt motsatt riktning, valde att dyka upp mitt framför näsan på mej. Jag viftade glatt över att överhuvudtaget ha sett en buss, vilket vid det här laget var mer än jag någonsin kunnat hoppas på. Busschauffören stannade, log snällt och förstod nog att det var läge att göra en god insats.

Tacka gudarna för det! Huvuden hade rullat, och jag hade ställt till med en scen som fått Linköpings blodbad att se ut som ett avsnitt av Teletubbies. Turligt nog kom den bristande punktligheten och räddade situationen. Inga konstigheter.

Så tog jag mej hem till Norrland till sist. Mina sh-ljud kan ha sett sina bästa dagar, och mjukisbyxorna känns inte riktigt lika inbjudande som de brukade. Ett år på I har gjort mej gott, trots min lilla EMO-sväng. En kort och mycket effektiv revolt, vill jag gärna hävda.

sommarlov?

I brist på plantering får man ta limpa. Tycker man att limpan har spelat ut sin roll kan man istället måla sänggavlar, alternativt skruva ihop en soffa.

Ingvar har helt klart koll på grejerna, ibland dock på ett smått spegelvänt sätt vilket skapar ångest och ond bråd problematik. Efter många om, men och styrkeprov var soffan och divan tillslut sammansatta, sammanlänkade och dessutom dammsugna till tänderna.

katchingg!

Jag har bara en sak att säga, och det är SOMMARLOV!! Hur sweet är inte det?

plötsligt händer det

Köpte en pizza för ätning i min ensamhet. Började dock allvarligt tvivla på min förmåga då jag efter halva pizzan blev mätt som en sondmatad säl. Var alltså tvungen att duka under för mättnaden, vilket för mej är så gott som ekvivalent med att den tjocka damen sjunger för full hals.

Så gott som ekvivalent skulle för övrigt leda till ett stort fint U i många sammanhang.

sammanfattningsvis då

Fick just veta att jag stekte franskan i små små bitar, trots mina väl valda slanguttryck under presentationen. Linsysresultatet lyser dock med sin frånvaro. Hoppas att detsamma gäller alla andra. Överhängande risk för fadderbrist under tjejfikat i nuläget.

Om det vill sej väl har MAI också bestämt sej för att vara lite mänskliga såhär på vårkanten, för det vore ju onekligen förtjusande snajsigt att klara flervarren på första försöket.

Såhär i väntans tider kan jag ändå konstatera att mitt första år i Linköping har varit både innehållsrikt och ytterst uppskattat. 17 augusti kommer nyleverans till köttmarknaden, och det ser vi ju alla fram emot! Det ryktas att vi kommer att faddra tyskar och kineser, och trots att Maria Norén inte är känd för sina briljanta idéer, kommer vi nog att ha väldigt trevligt ändå.

Men var det inte japanerna som var asiatiska arier..?? Och den där killen som heter som en soppa... Gazpacho, is it? Ååh, jag älskar filfak!

kom igen

Jag försöker alltid intala mej själv att det löser sej. Det har en tendens att bli bra, som man säger.

sista kvällen

Hejdå, ha det jättebra! Vi se som fyra år...

Fyra år! Det är faktiskt inte ens roligt. Vem planerade det här? Alla faddrar åker utomlands, och om det vill sej väl så ses vi som tidigast om två år. Anton on the other hand väljer att hamna helt i ofas med allt, och vi snackar alltså fyra år.

Det var i alla fall sista kvällen. På väldigt länge...

variabelbyte

Nu är det färdigpluggat. Om det vill sej väldigt väl kan detta vara sista gången jag skriver den här tentan.

Om man mot förmodan skulle drabbas av plötslig separationsångest, kan man alltid göra en pappa-Peter och plussa den till förbannelse. Detta endast i syfte att göra MAI till sin alldeles egna engelska hund av honkön. Pekulärt pappa.

högläsaren

Eftersom Sverige fumlade på sitt färdighetsslag och missade finalen i Eurovision Song Contest, bestämde jag mej för att Lathia, Flathia, Lithuania och former Yugoslav Republic of Macedonia får köra sitt race helt utan mina dömande blickar.

Det ser dock ut att gå bra för Danmark. Jag är lite av ett orakel.

I Eurovisions frånvaro fick jag hitta andra förströelser. Efter många om och men, bestämde jag mej för att se "the reader". Cirka tio minuter in i filmen ångrade jag redan bittert mitt beslut. Första timmen bestod till uppskattningsvis 92% av Kate Winslet och random inte-så-särskilt-15-årig kille, utan jättemycket kläder ur olika vinklar. Det var nästan mer än vad jag mäktade med, och slutet var en ren besvikelse.

Jag känner mej lurad och smått traumatiserad.

Kan dock inte undgå att nämna det faktum att äldre kvinnors relationer med yngre män inte ofta skildras på film, och än mindre i kombination med en förintelsehistoria ur fångvaktarens perspektiv. Nyskapande så det förslår, bra skådespeleri, men dessvärre i ett berättartempo som inte ens SVT skulle vara särskilt imponerade av.

Sammanfattningsvis då. Överge aldrig dina traditioner, du blir bara besviken?

a-huset är mitt hem

Jag har en tendens att glömma bort saker, och detta resulterar ibland i att studier får stå tillbaka för tvångshandling. Det blev en snabb tur till stadens vimmel, vartefter jag ringde och grattade min älskade mamma på hennes födelsedag.

Kom iväg till skolan cirka två timmar senare än planerat. Snällt, såhär mitt under självaste tenta-p. Tvingades därför leka desperat och sitta kvar i skolan till 19.40 en lördag. Inga konstigheter.

Imorgon blir det, hör och häpna, åter flervarre för hela slanten. Ser redan fram emot tentan på onsdag. Vilken ynnest att få förkovra sej i matematiken! Jag känner mej ytterst priviligerad.

smidigheten själv

För att kunna fortsätta leva på offermentaliteten valde jag idag att handlöst falla i trappan i A-huset, och dessutom ge i från mej ett hjärtskärande skri av sällan skådad klass. Lyckades med denna bravad fixa ett fint brännmärke av typen gympasalsgolv, på min annars ack så skadefria kropp.

Dessutom valde åskan att beröva mej på ljuset, när jag mitt under brinnande åskstorm valde att besöka toaletten. Silly me. Snacka om totalt mörker.

Sammanfattningsvis då. En summa av olyckliga val präglade min dag.

det är KUL att gå på universitetet

Trodde aldrig att de här orden skulle komma över mina läppar, men ack vad jag är glad över att få plugga matte! Det säger, om inte annat, något om hur otroligt tråkigt det faktiskt var med Linsys.

Flervarren känns inte helt oöverkomlig, och jag ska försöka hålla mej till de cirkus 20% som faktiskt klarar kursen. Kan bli lite svårt med tanke på att analyskurserna har en tendens att vara ren smärta rakt igenom.

Varför valde jag att göra det så svårt för mej? Kunde jag inte bara ha blivit simultantolk eller nåt annat enkelt i stället!?

kan bli en repris på den ja...

Det ska till mycket god vilja från rättaren på institutionen som, tack gode Gud, inte är MAI, för att jag ska ha klarat den här tentan. Hade i och för sej samma känsla med fysiken, och det gick ju vägen. Jag håller alla mina tummar, och hoppas på ett mirakel.

filosofiskt

Köpte mer piggelin. Det går utför...

Tenta imorgon. Snälla låt det gå vägen.

det finns hopp om möjligheter

"Det måste hänga på motivationen, för jag tror inte att jag är en idiot"

Jag funderar i allvarlighetens namn på att stiga upp någonstans i mitten av ensiffrigt imorgon. Detta för att kunna spendera många timmar i a-huset tillsammans med linsysböckerna, och därigenom möjliggöra för en klarad tenta i övermorgon.

Funderar över huruvida alkohol i rimliga mängder kan ha en prestationshöjande effekt. Ska dessutom ladda med tre kapslar omega-3 och piggelin. Ett vinnande koncept. Det här kan inte gå fel!

vägval

Tenta-p inbjuder till engagemang i nästan vad som helst som inte rör studier.

Funderar på att lära mej mej origami, alla de amerikanska staterna eller något annat vettigt. Förutom dessa storslagna planer, har jag börjat intressera mej för riksdagsvalet. Igår såg jag en debatt mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt, och tvivel rörande huruvida jag är en god svensk medborgare började spira.

Eftersom jag kommer från Socialismens högborg Skellefteå, har jag svårt att släppa de ideologiska grundtankar jag fått med modersmjölken. Mona skanderar att klyftorna ökar, och mitt hjärta brister. Fredrik menar att människan är kompetent och handlingskraftig. Just nu känner jag mej varken kompetent eller handlingskraftig, utan mest förvirrad. Har redan tillräckliga samvetskval för att jag vid upprepade tillfällen handlat på privatiserade apotek.

Hur ska detta sluta?

tre dagar kvar till tenta

Nedräkningen har börjat. Imorgon blir det inget tjafs, bara rent och skärt lidande. Det är nästan så att jag längtar till skogsplanteringen. Nej, för bövelen! Det gör jag ju rakt inte.

Over and out!

dagens

- Var ligger Burkina Faso?
- Det ligger typ där någonstans vid Elfenbenskusten.
- Du menar längs Elfenbenskusten??

Andra valde att veta vad huvudstaden i detta otroligt viktiga land kunde tänkas heta. Detta måste vara det ultimata beviset på att man har för mycket fritid i Arvidsjaur. Herregud. Ouagadougou.

nu är det fredagsmys, om det så är det sista jag gör?

Fick en smärre chock när jag satte på TVn och hörde självaste Amy Diamond gasta loss i "Tunna skivor". Det är tydligen fredag.

Under tenta-p finns inga nyanserade dagar. Alla dagar är pluggdagar. Moralen sätts på ordentliga prov av det strålande vädret, och Linsysen är svårsmält som aldrig förr. Sista föreläsningen för läsåret är dock avklarad, vilket firades med piggelin. Snällt att piggelin i 15-pack kostar 2,64 kr/glass. What a bargain!

solens strålar

Vädret väljer att visa sej från sin allra bästa sida, och studenterna går man ur huse för att studera i solens sken.

Linsys kan liknas vid en kofta. Jävligt svårtuggat. Blunda och svälj, bara blunda och svälj.

Ibland är det bra att läsa bruksanvisningen. Det kan förebygga pekulära situationer. Termosmuggar är inte för engångsanvändning, de går att återanvända. Mycket miljövänligt.

jag vill starta en facebook-grupp

Gud öppnade inte när jag ringde på hans dörr. Han trodde nog att jag kom från Radiotjänst.

den blomstertid nu kommer

Kritikerna menar att jag skriver som en kryptisk treårig dyslektiker. Tack för att DU ändå läser min blogg!

Fyndiga människor med skylt och vulkan gjorde min dag. Island stängt p.g.a. askmoln, för att uttrycka mej så att precis alla kan förstå. Kul också att de gick all in med bomull och the whole enchilada.

Sjunkande båtar, flytande greker och nån random fransman kunde inte intressera mej mindre. Laborationer med ytterst begränsat laborativt innehåll, som dessutom inte på något sätt behandlar kursens innehåll, står inte heller högst upp på min lista.

Archimedes ligger dock tvåa på en helt annan lista. För den nyfikne, vill jag tillägga att det är Tjajkovskij som toppar.

dags att tagga till!

Nu är vi igång. Långa nätters färd mot... tentorna.

Dags att bita både ihop och i det sura äpplet. Flervaribelanalysen går väl an, men linjära system kan verkligen vara det tråkigaste i vår herres hage.

Skulle bara behöva lite mat, både i mej och i kylskåpet...

mums

Tiden var definitivt inne, och nu är det gjort.

Jag har rensat avloppet i handfatet! Att lägga en gissning på att det inte var gjort sedan huset byggdes, är helt klart en lågoddsare. Den stora frågan är hur något vatten överhuvudtaget lyckades ta sej förbi den gråa massa som blockerade hela vattenlåset.

Trots lite hjälp av google är jag väldigt stolt över min insats. Bra initiativ Anna.

Tack hobbyman.se för assistans.

helg

Nu till den återkommande frågan. Vad är det vi firar egentligen?

Kristi himmelsfärds dag är en kyrklig högtidsdag, och en helgdag i den svenska almanackan som infaller 39 dagar (40:e dagen) efter påskdagen. Den firas som den dag då Jesus enligt Bibeln lämnade jorden och fördes upp till himlen.

Det är klart att vi ska fira det! Fyra dagars helg till mej, och jag firar nästan vad som helst. Jag vill inte framstå som lättköpt, men jag inser själv att jag i detta fall måste krypa till korset... i flera bemärkelser.

linsys är bara taskigt

Labb till 21.00. Inte okej! Kom väl förberedd, my ass. De tyckte alltså inte att det räckte med fyra timmars kopplande, räknande och långsamma stresspåslagsdöden? Jag ser dubbelt. Opraktiskt!

jag tror igen...

Årets kö. Tur är mina 165 centimeter gav mej möjlighet att åtminstone andas in andra människors utandningsluft i 40 minuter. Uppmuntrande var också att vakterna stod och skrek "Sluta trycka, folk svimmar!"

Efter denna prövning kom vi tillslut in på UK. Min toakösträngning kommer gå till historien, men till mitt försvar vill jag säga att min köningskvot vid det här laget var fylld till bristningsgränsen.

Köandet var över, och festen kunde börja! Om det var, att det var, som det var! Årets köttmarknad. (Jag gjorde i alla fall ett tappert försök. Vill poängtera att detta främst var en hämndaktion, och att skadorna är så gott som obefintliga.)

A-huset är för övrigt underskattat. Ett gäng stockholmare valde att bona golven med sina vänner, och incesten höll sej på en nästan hållbar nivå. Inga konstigheter!

nästa

Aaaaaahhhh UK!

sista chansen nu..?

"Det är jävligt enkelt att vara ateist när man lever i överflöd. Titta bara på Småland"

Okej, vi tar det en gång till. Nyckeln till framgång är en tröja med texten;

Sitt ner, håll käften och lär dig använda kommatecken!

Ii:are är snälla och duktiga

Topp tre sämsta sätten att skriva en Franskauppsats? Konkurrensen är stor, jag kan till och med sträcka mej till att beteckna den som mycket stor. Det vill säga så till den milda grad att plats ett och två redan är fyllda. Jag nämner inga namn, men Nat och Stejna ligger väldigt bra till.

Dessvärre verkar Gwen ha valt att helt förkasta min uppsats, då jag inte fått någon som helst feedback. Osolidariskt!

now what?!

Kyrkan i Örebro väljer att söka mej med ljus och lykta. Anledningen är okänd, det har troligtvis något med avlatsbreven att göra. Jag väntar med spänning.

Nästa gång de ringer tänker jag svara, då jag nu är helt försäkrad om att jag inte längre har något otalt med Radiotjänst, thank you very much...

nu är det kokta fläsket stekt

Tiden är inne. Jag finner mej själv i ett numer oförnekligt behov av nya kläder. Detta bäddar för tvångshandling, i en helt annan bemärkelse.

Ryktet om att uppklädd=utklädd i min värld har tydligen spridit sej, och nu börjar hoten trilla in från alla håll och kanter. (Blanda för Guds skull inte in Knatten i det här!!) Vissa går dessutom igång på alla cylindrar för att jag valde att ha samma kläder på mej under, hör och häpna, en hel dag. Inte för att jag är den som är den, men jag tycker att klädbyten hör hemma i melodifestivalen alternativt dragshower.

Nu måste jag dessvärre ge med mej, och snarast bege mej till stadens vimmel för en riktig inhandlingsrunda. Jag mår fysiskt illa av blotta tanken, och förvänta er för bövelen ingen modeblogg!